Snart besked om hur elever klarade matten

Timss, som presenteras på tisdag förmiddag, är inte lika känd som Pisa, men det är definitivt en stor studie som ger viktig information. Mer än 580 000 elever i årskurs 4 och 8 världen över har deltagit.

Eftersom Sverige varit representerat sedan starten 1995, och resultaten är jämförbara över tid, ger Timss information om de svenska elevernas kunskapsnivå över lång tid.

Den första kullen svenska åttondeklassare, som alltså genomförde Timss för 25 år sedan, har de hittills bästa svenska resultaten i både matematik och naturvetenskap. Därefter har resultaten dalat, med ett bottennapp förrförra gången. Belåtenheten och lättnaden i Skolsverige var därför påtaglig förra gången, Timss 2015, när resultaten vände upp igen.

Svenska fjärdeklassare deltog i Timss första gången 2007 och har hittills haft en positiv resultatutveckling.

Internationellt sett brukar brukar östasiatiska länder/regioner utmärka sig med resultat som många andra länder bara tycks kunna drömma om. I Timss 2015 placerade sig Singapore, Hongkong, Sydkorea, Taiwan och Japan högst i rankningarna och det är ingen djärv gissning att de återfinns i toppskiktet även i Timss 2019.

Sverige brukar främst jämföras med andra EU- och/eller OECD-länder, inklusive de nordiska grannarna. I den jämförelsen gick det sådär i matematik senast. Både fjärde- och åttondeklassarna i Sverige presterade då under EU-/OECD-snittet.

I naturvetenskap gick det lite bättre. De svenska fjärdeklassarna presterade klart bättre än EU-/OECD-snittet medan åttondeklassarna låg på EU-/OECD-snittet.

Nytt för Timss 2019 är att eleverna har kunnat göra uppgifterna på dator, vilket också skett i en majoritet av länderna, däribland Sverige. Övergången har planerats noga så att tidigare prov och provresultat, på papper, fortfarande ska vara jämförbara med de digitala.

I en pilotstudie 2017 fick eleverna göra ett prov på papper och ett annat digitalt.

– Analysen visade att det var lite lättare för eleverna att göra uppgifterna på papper. Det gäller särskilt matte. Vi har sett samma tendens i andra kunskapsmätningar. I alla länder är det lättare för eleverna att använda papper och penna, och det gäller särskilt i matte, säger Maria Axelsson, Skolverkets huvudansvariga för Timss i Sverige.

Frågebatteriet justerades efter detta och följdes upp med en digital förstudie för att testa de nya frågorna. När det väl var dags för huvudstudien 2019 fick Sverige, och alla andra länder som valde de datorbaserade testerna, lägga till en "brygga" – en elevgrupp som fick göra provet på papper. Deras svar har fungerat som länk dels till 2015 års pappersprov, dels till de länder som även 2019 lät eleverna skriva på papper.

– Så det nya formatet ska inte spela någon roll efter det arbete som lagts på övergången, säger Maria Axelsson.

Men Timss innehåller inte bara kunskapsfrågor. Utöver själva provuppgifterna får eleverna också beskriva sin inställning till ämnena, hur motiverade de var att genomföra Timss och hur de uppfattar sina lärares engagemang. Lärarna har fått svara på frågor om sin undervisning och om skolmiljön. Det sistnämnda har också rektorerna tillfrågats om.

De samlade resultaten presenteras internationellt och nationellt klockan 10.00 på tisdagen. Skolverket håller pressträff och redovisar då de svenska resultaten.