Soldat dömd för dödande skott i Nordirland
På väg till en match i gaelisk fotboll gick Aidan McAnespie igenom en vägspärr i byn Aughnacloy nära gränsen till Irland. Några meter efter att ha passerat sköts han i ryggen och dog på platsen, den 21 februari 1988.
Den som sköt det dödande skottet var en då 18-årig soldat i den brittiska armén, som nu har fällts för dråp. Soldaten, David Holden, döms till tre års villkorlig dom och han kan enligt domaren John O'Hara tacka ett fläckfritt brottsregister för att han slipper fängelse.
Lättad familj
Holden har i rätten i Belfast sagt att skottet var en olyckshändelse, att hans automatvapen gick av för att hans händer var svettiga och han själv oerfaren. 23-årige McAnespie var flaggad som "intressant" i arméns utredningar om misstänkta IRA-medlemmar, och soldaterna ska ha varit extra uppmärksamma på hans rörelser.
Hans familj säger nu att de är lättade över att Holden fällts, och att en långdragen juridisk process nu är över.
– Vi förlorade vår far och vår syster under den här långa tiden. Det kändes som att stoppas vid den där vägspärren varje gång vi kom till en domstol, säger brodern Sean McAnespie till BBC.
Familjen är den första sedan det så kallade Långfredagsavtalet från 1998 som får se en soldat fällas för att ha dödat under konflikten i Nordirland – och de kan bli de sista.
Förslag på amnesti
I underhuset i London diskuteras just nu ett lagförslag som skulle sätta stopp för åtal kopplade till den blodiga konflikten i Nordirland. Förslaget omfattar alla händelser som kan kopplas till konflikten, det som på engelska kallas "the troubles".
Det skulle även omfatta den man, "soldat F", som står åtalad för dödsfall under "den blodiga söndagen" den 30 januari 1972, när 13 demonstranter sköts ihjäl av brittiska soldater i Derry.
Förslaget tros ha stort stöd i Westminster, men möter motstånd inte bara hos anhöriggrupper och politiska partier i Nordirland. Republiken Irland har protesterat, liksom människorättsexperter i såväl FN som Europarådet.
Men för en månad sedan sade Jonathan Caine, en av dem som ligger bakom lagförslaget till BBC att:
– Det kommer definitivt inte att röstas ned (i parlamentet) och jag kan inte se några omständigheter som skulle få oss att dra tillbaka det.
Bakgrund: Konflikten i Nordirland
Nordirland styrdes fram till 1972 av en protestantisk majoritet som diskriminerade den katolska befolkningen. När en fredlig medborgarrättsrörelse i slutet av 1960-talet började kräva lika rättigheter för katoliker möttes deras krav av våld från protestanter som såg sin maktställning hotad.
Det utlöste en våldsspiral där Irländska republikanska armén (IRA), som slogs för ett enat Irland, och protestantiska halvmilitära grupper, som ville behålla banden till Storbritannien, gjorde sig skyldiga till blodiga attentat. Omkring 3 700 människor miste livet i den drygt 30 år långa våldsamma perioden, som brukar kallas för "the troubles".
Ett fredsavtal slöts 1998 och steg för steg har livet i Nordirland normaliserats, även om våldet inte har försvunnit helt. Alla problem kunde inte lösas och fredsprocessen har varit kantad av kriser.
Storbritanniens komplicerade utträde ur EU har väckt farhågor om att konflikten ska blossa upp igen, eftersom den öppna gränsen mellan Nordirland och Irland påverkas.
Källa: Landguiden
