Spanien i kläm mellan Nordafrikas rivaler

Under våren beslutade den tidigare kolonialmakten Spanien att ställa sig bakom Marockos syn på omstridda Västsahara. I den känsliga frågan huruvida ökensträckan längs med Afrikas nordvästra kust ska vara marockansk eller självständig har de flesta länder länge avstått från att ta ställning.

Både Marocko och Algeriet har trumfkort på hand som får omvärlden att balansera sina intressen mellan dem. Efter det kontroversiella beslutet beskriver analytiker det som att Spanien utsätts för ett slags hybridkrigföring från två håll.

Frågan om Västsahara har sedan länge splittrat Nordafrikas största stater. Den fick helt ny aktualitet i slutet av 2020, då USA under den tidigare presidenten Donald Trump plötsligt ställde sig bakom Marockos linje. I gengäld skrev Marocko under de så kallade Abrahamavtalen och blev en av flera muslimska stater som på amerikanskt initiativ knöt helt nya band till Israel.

Med det började spelplanen ritas om.

Spanien hamnade i onåd hos Marocko när det härom året framkom att den västsahariska självständighetsrörelsen Polisarios högste ledare Brahim Ghali i hemlighet hade vårdats för covid-19 på ett sjukhus i Spanien.

Kort därpå lät marockanska gränsvakter bli att ingripa när omkring 10 000 afrikanska migranter började klättra över staketen till de spanska små kustexklaverna Ceuta och Melilla. Det sågs av de flesta analytiker som en medveten marockansk påtryckning.

Försvaret av de små kustexklaverna är av stor vikt för Spanien och EU, då de utgör unionens enda landgränser mot Afrika.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez reste strax därefter till Rabat och försäkrade den marockanske kungen Muhammad VI att Spanien står bakom Marockos plan för Västsahara: att området ska vara marockanskt med ett visst mått av självstyre.

Situationen är fortsatt spänd, då Spanien sägs vara varse en risk att Marocko släpper på gränskontrollen. Förra veckan dödades minst 23 migranter i drabbningar som uppstod när hundratals människor försökte ta sig över staketen till Ceuta, vilket väckt högljudd kritik från andra delar av världen.

Det spanska beslutet fick Algeriet – Västsaharas och Polisarios främsta allierade – att se rött.

Landet rev upp ett gammalt vänskapsavtal med Spanien och frös de flesta handelsförbindelserna länderna emellan.

Spaniens finansminister Nadia Calviño fnös att hon inte förvånades av beslutet i och med att "Algeriet går mer och mer i Rysslands led". EU har varnat Algeriet för att försöka utpressa ett enskilt medlemsland – men unionen riskerar då också att dras in i bråket.

Algeriet var länge ett hyfsat slutet land, men efter omvälvande protester och rockader vid makten har det klivit fram med ny diplomatisk pondus.

Bara i år har ledare och högt uppsatta dignitärer från Italien, Frankrike, Portugal, Ryssland, USA kommit till Alger på besök. Den algeriske presidenten Abdelmajid Tebboune planerar en visit i Moskva.

Landet har också ett särskilt trumfkort medan kriget i Ukraina pågår: stora mängder gas. Såväl Spanien som Italien är i hög grad beroende av algerisk gas. Kranarna står på, åtminstone än så länge.

– Algeriet vill göra sig hört och tas i beaktande av sina europeiska motparter, när Marocko har satt allt hårdare tryck på dessa för att de ska omförhandla relationerna och se över sin inställning till Västsahara, sade Riccardo Fabiani, Nordafrikachef vid tankesmedjan International Crisis Group, till Al Jazeera i början av juni.

Förra veckan höll USA och Marocko tillsammans i internationella militärövningar på marockansk mark. Algeriska och ryska styrkor övade nyligen tillsammans nära gränsen till Marocko.