Nya EU-lagar ska begränsa it-jättarna
Det är förslag på två nya lagar som kommissionen nu presenterar: lagen om digitala tjänster och lagen om digitala marknader, vars engelska förkortningar är DSA och DMA.
Förenklat kan DSA liknas vid spelregler för det som händer på de digitala plattformarna, medan DMA ses som ett regelverk för hur de största plattformarna konkurrerar med andra mindre aktörer inom sitt specifika område.
– De två förslagen fyller samma syfte: att se till att vi som användare har tillgång till ett brett utbud av säkra produkter och tjänster online. Och att företag som är verksamma i Europa kan konkurrera på ett fritt och rättvist sätt online, precis som de gör offline. De två världarna smälter samman, säger Margrethe Vestager, EU-kommissionens vice ordförande samt konkurrenskommissionär på en pressträff.
Bättre transparens
Lagen om digitala tjänster (DSA) omfattar samtliga digitala tjänster som är verksamma inom EU och innebär en rad nya skyldigheter. Bland annat regler för borttagande av olagliga varor och tjänster och olagligt innehåll på nätet, samt åtgärder för att öka transparensen gällande onlinereklam och algoritmer.
– DSA kommer göra att plattformarna blir skyldiga att berätta för oss användare hur alogritmen bakom reklamen fungerar för att ge oss bättre information om vem det är som försöker påverka oss, säger Margrethe Vestager.
Om DSA omfattar samtliga digitala tjänster så tar lagen om digitala marknader (DMA) sikte på de allra största plattformarna, de så kallade grindvakterna.
Tar sikte på drakarna
DMA kommer bland annat förbjuda ett antal metoder som är "uppenbart orättvisa" exempelvis som att hindra användare från att avinstallera förinstallerad programvara eller appar.
Den kommer även ålägga grindvakterna att införa vissa åtgärder, som att "se till att tredje mans programvara kan fungera korrekt och användas tillsammans med deras egna tjänster".
Denna nya lag ska endast gälla för plattformar som når över 10 procent av EU:s befolkning (motsvarande 45 miljoner användare), och syftar alltså till att minska möjligheterna för de allra största plattformarna att missbruka sin ställning gentemot mindre konkurrenter.
Enligt nyhetsbyrån AFP:s källor är det tio företag som uppnår kriterierna för att definieras som grindvakter och därmed omfattas av DMA. Dessa är amerikanska Facebook, Google, Amazon, Apple, Microsoft och Snapchat, kinesiska Alibaba och Bytedance, sydkoreanska Samsung och nederländska Booking.
Hot om kraftiga böter
– Om reglerna (i DMA) inte följs kan vi utdela böter, säger Margrethe Vestager.
Böterna kan motsvara upp till 10 procent av företages globala omsättning, enligt kommissionens förslag. För upprepade överträdelser kan sanktionerna även omfatta en skyldighet att vidta strukturella åtgärder, "eventuellt även avyttring av vissa företag".
De nya lagförslagen är komplexa, understryker Vestager, men säger att de kan liknas vid tillkomsten av rödljus efter bilens snabba expansion i USA för 100 år sedan.
– Rödljusen var ett svar på en stor teknisk utveckling, bilen, och jag tror att precis som då har vi en sådan ökning i trafiken, online, att vi måste ha regler för att få ordning i kaoset. Det är vad detta handlar om, säger hon.
Europaparlamentet och medlemsstaterna ska nu diskutera kommissionens förslag. Om den slutliga texten antas blir den direkt tillämplig i hela EU.
DSA och DMA
Lagen om digitala tjänster (DSA) innebär bland annat:
Nya regler för avlägsnandet av olagliga varor och tjänster och olagligt innehåll på nätet.
Skyddsmekanismer för användare vars innehåll felaktigt raderats av plattformar.
Nya skyldigheter som innebär att mycket stora plattformar ska vidta riskbaserade åtgärder för att förhindra att deras system missbrukas.
Omfattande åtgärder för att säkra öppenhet, bland annat när det gäller onlinereklam och algoritmer.
Nya befogenheter att granska hur plattformarna fungerar.
Nya bestämmelser om spårbarhet för företagsanvändare på onlinemarknadsplatser, så att det blir möjligt att spåra säljare av olagliga varor eller tjänster.
Lagen om digitala marknader (DMA)
Tillämpas endast på stora leverantörer av sådana centrala plattformstjänster som är mer benägna att använda otillbörliga metoder. Exempelvis sökmotorer, sociala nätverk eller onlinebaserade förmedlingstjänster.
Ska fastställa kvantitativa tröskelvärden som grund för att identifiera förmodade grindvakter. EU-kommissionen kommer också att ha befogenhet att beteckna företag som grindvakter efter att en marknadsundersökning har gjorts.
Förbjuder ett antal metoder som är uppenbart orättvisa, som att hindra användare från att avinstallera någon förinstallerad programvara eller appar.
Grindvakterna åläggs att aktivt införa vissa åtgärder, som att se till att tredje parters programvara kan fungera korrekt och användas tillsammans med deras egna tjänster.
Följs inte reglerna kan kraftiga böter utdelas. För upprepade överträdelser kan sanktionerna även omfatta en skyldighet att vidta strukturella åtgärder, eventuellt även avyttring av vissa företag.
