Svensk coronastrategi ingen ekonomisk vinnare

Med öppna skolor, restauranger och butiker och betydligt färre restriktioner har Sverige sedan covid-19-pandemin slog till valt en betydligt mjukare strategi än grannländerna i Nordeuropa. Och när nu ekonomisk data börjar rulla in från krisens första månader står det klart att Sveriges ekonomi klarat sig bättre än väntat, bland annat med draghjälp från inhemsk konsumtion.

Men ser man på lite längre sikt räknar många med att Sverige får större långsiktiga problem att hantera än grannländerna.

TT har pratat med fyra chefsekonomer från de fyra största nordiska länderna om coronastrategier och deras ekonomiska konsekvenser.

Danmark

– BNP-talen för årets andra kvartal kommer antagligen att bli det värsta Danmark någonsin sett, säger Las Olsen, chefsekonom på Danske Bank i Köpenhamn.

– Det enda vi med säkerhet vet i dagsläget är att våren har varit en fullkomlig ekonomisk katastrof. Och nu tror vi att det blir en ganska stark återhämtning efter det.

TT: När du jämför med Sverige, hur stor är skillnaden?

– Det verkar som att hushållens konsumtion har gått ned mer i Danmark än i Sverige. Det är ju en naturlig konsekvens av en mer långtgående nedstängning.

Fast Danmarks avstamp i återhämtningen ser starkare ut än det svenska, enligt Olsen. Tyska och norska turister väntas till landet. Samtidigt antar han att många danska hushåll, som vanligen spenderar semestern vid Medelhavet, stannar hemma i sommar.

När TT ber Olsen ranka vilka nordiska länder som klarar krisen bäst respektive sämst tvekar han inte.

– Jag tror Sverige och Finland drabbas värst.

Fast det hänger inte ihop med vilken coronastrategi länderna har valt.

– Det beror helt enkelt på att deras industri ser ut som den gör.

En faktor som hjälper Danmark är enligt Olsen att den hårt drabbade besöksnäringen trots allt är en relativt liten del av landets ekonomi. Sedan är dansk industri främst inriktad på läkemedel, vindmöllor och livsmedel – sektorer som inte alls är lika känsliga för konjunktursvängningar som svensk industri.

Finland

Finland har gått längst i Norden med restriktioner för att hindra smittspridning. Och den ekonomiska effekten är kraftig.

Tuuli Koivu, chefsekonom på Nordea i Finland räknar med att konsumtionen i Finland rasade med 25 procent under de värsta veckorna. Vissa sektorer hade nedgångar på över 90 procent och en del sektorer är fortfarande hårt pressade samtidigt som orderingången till industrin pekar nedåt.

En viss återhämtning har skett sedan botten i mars–april, till en konsumtionsnivå cirka 10–15 procent under normala nivåer, enligt Koivu.

Runt 155 000 arbetstagare har permitterats och arbetslösheten i Finland, inklusive de permitterade, ligger på nästan 15 procent.

Industriproduktionen hålls uppe tack vare att många orderböcker präglas av stora order, som täcker flera års produktion.

– Men vi kan utgå från att det kommer en negativ påverkan i industrin, med viss förskjutning, säger Koivu.

Hon ser euron som ett potentiellt konkurrenshinder när finsk industri ställs mot konkurrenter i Sverige. Samtidigt är Finland mer exponerat mot investerings- och industrivaror än Sverige, vars export har en större andel tjänster. Detta visade sig vara en nackdel för Finland efter finanskrisen.

TT: Hur viktigt är det med öppna gränser för Finlands ekonomi?

– Det är klart att turismen har ökat på senare år. Men vår befolkning använder betydligt mer pengar utomlands än vad utländska turister spenderar i Finland.

Norge

Norge tog mycket stryk i början av krisen, med raset för oljepriset och en arbetslöshet som snabbt lyfte till historiska rekordnivåer. Men nu har det vänt, enligt Kjersti Haugland, chefsekonom på DNB.

Konsumtionen har skiftat från tjänster till prylar och satsningar på renoveringar. Det har i maj även vänt uppåt på bostadsmarknaden, med en rekordstor prisökning på 1,4 procent jämfört med månaden före.

– Nu är priserna tillbaka där de låg före chocken, säger Haugland.

Framtidstron bland konsumenter pekar uppåt, arbetslösheten har fallit från 10,4 procent när det var som värst ned till 6,4 procent och oljepriset har mer än fördubblats från en bottennivå under 20 dollar per fat för nordsjöolja.

Haugland tror att svensk ekonomi får det svårare i krisen än den norska, trots att Sverige haft mindre restriktioner. Även hon pekar på den stora svenska exponeringen mot internationella industriinvesteringar.

– Norge har också stor export, men det är främst råvaror och insatsvaror.

Hauglands prognos bygger på att virusspridningen inte tar fart i Norge, som hittills bara har haft en bråkdel så många smittade och döda i covid-19 som Sverige.

– Det är en joker i leken.

En annan osäkerhetsfaktor är hur länge Sverige kommer att isoleras på grund av högre smittspridning än grannländerna.

– Om det blir långvarigt att Sverige blir utestängt från andra länder, inte bara Norge, är det förstås negativt för svensk ekonomi.

Sverige

Sverige sticker ut med betydligt högre ekonomiskt aktivitet än övriga Norden hittills i krisen, enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

– Jag kan se det när det gäller rörligheten i samhället. Jag kan se det på energikonsumtionen. Jag kan se det i kortdata och i samtal med företagskunder, som beskriver läget. Jag kan se en tydlig skillnad, säger han.

– Vi kommer fortfarande ha ett stort BNP-fall. Men vi tror inte det blir så stort som vi befarade. Återhämtningen verkar gå snabbare än vad vi trodde.

Att Sverige nu isoleras, utpekat som en nordeuropeisk smitthärd, tror han är ett tillfälligt problem. Men han är orolig för att bilden av Sverige, som land att investera i, har fått sig en törn med den avvikande svenska coronastrategin.

– Jag tar inte ställning för om det är rätt eller fel strategi som Sverige har använt. Men om det blir en ensidig bild av Sverige – att vi inte har fattat rätt beslut – är det något som du som företagsledare eller som industri måste ta i beaktande.

TT: Så det kan slå mot långsiktiga investeringar i Sverige?

– Ja, jag tror det. Det är för tidigt att säga det, men jag är mer orolig för den delen.

Det behövs smittskyddsåtgärder i en pandemi för att begränsa antalet svårt sjuka och döda, enligt Bergqvist.

– Annars får du enormt stora ekonomiska konsekvenser, säger han.

Å andra sidan innebär hög arbetslöshet och oro för ekonomin också hälsoproblem.

– Det är en enormt svår balansgång som man måste göra, medicinskt och ekonomiskt.