Symboler för sydstaterna rensas bort i USA
När polis kom till Lee High School i Montgomery i Alabama var sockeln redan tom. Statyn av Robert E Lee, general och överbefälhavare för sydstaternas huvudarmé i Virginia under inbördeskriget på 1860-talet, hade rivits av ilskna demonstranter. Fyra greps senare.
Lee är en av de mest avbildade företrädarna för sydstaterna – som under inbördeskriget kämpade för att få behålla slaveriet. För många amerikaner symboliserar sydstatsflaggan och statyer av sydstaternas förgrundsgestalter rasism och segregation.
– Vi har sett ett konstant tryck, i synnerhet i södern, för att få bort dessa monument. De är en ständig påminnelse om den omänskliga behandlingen av afro-amerikaner och hur våra medborgerliga och mänskliga rättigheter motarbetats, säger Lecia Brooks, chef vid människorättsorganisationen Southern Poverty Law Center, till The New York Times.
Förnyade krav
Liknande scener utspelar sig nu på många platser i USA. Efter George Floyds död har protester mot rasism och ordningsmaktens övervåld mot svarta flammat upp i ett antal städer – och med dem höjs krav på att sydstats- och segregationsmonument tas bort.
Nyhetskanalen CNN räknar till minst sex städer där statyer har tagits ner de senaste dagarna. I vissa fall har det skett på initiativ av borgmästare eller guvernörer, i andra fall genom aktivisters händer. I Richmond i Virginia sattes dock guvernör Ralph Northams beslut att forsla bort en Lee-staty på paus av en federal domare. Detta eftersom ett gammalt dokument kommit fram där det står att delstaten har lovat att "tillgivet skydda" statyn, som har stått i en rondell i 130 år, skriver The Washington Post.
Döpa om baser?
Parallellt har en diskussion om namnen på ett antal militärbaser inletts. Ryan McCarthy, minister med ansvar för armén, och försvarsminister Mark Esper uppges vara öppna för en "partiöverskridande diskussion" om att döpa om närmare ett dussin baser som är uppkallade efter sydstatsmilitärer, rapporterar CNN. Bland dessa finns Fort Bragg i North Carolina och Fort Hood i Texas.
I flera städer växer dessutom vägg- och gatumålningar fram för att stärka de krav på rättvisa och jämlikhet som aktivister skanderar i manifestationer. Nära Vita huset, på två kvarter av 16:e gatan i Washington DC, bildar jättelika gula bokstäver budskapet "Black Lives Matter". Texten målades dit på direkt uppdrag av borgmästare Muriel Bowser som även har döpt om kvarteret till Black Lives Matter Plaza.
Liknande gatumålningar syns i Kalifornienstäderna Sacramento och Oakland. I Raleigh i North Carolina har en grupp boende målat budskapet "Stoppa rasismen nu" framför Moderna museet.
– Det här är precis vad samtida konst handlar om. Vi kommenterar vad som händer och det är vackert, säger Charman Driver, initiativtagare och medlem i museets styrelse, till USA Today.
Fakta: Sydstatsflaggor och statyer
För många amerikaner är sydstatsflaggan en symbol för syds kamp mot nordstaterna och mot överstatlig inblandning. På senare år har den också blivit en symbol för rasism och segregation.
Utöver att vara en symbol mot den framväxande medborgarrörelsen på 1960-talet är flaggan ett sätt att minnas de som stupade i USA:s inbördeskrig som pågick mellan nord och syd 1861–1865. Krigets utbrott berodde till stor del på frågan om slaveriet. I sydstaterna ansågs det nödvändigt för att bevara den ekonomiskt viktiga bomullsodlingen medan nordstaterna ville avskaffa slaveriet.
I USA beräknas totalt över 1 800 sydstatssymboler ha rests, bland dessa över 700 statyer eller monument över sydstaternas militära och politiska förgrundsgestalter. Detta skedde främst under två perioder, 1896–1915 efter att de så kallade Jim Crow-lagarna om rasåtskillnad införts i många sydstater, samt 1955–1965 i samband med medborgarrättsrörelsen. De mest avbildade personerna är generalerna Robert E Lee och Thomas "Stonewall" Jackson samt sydstaternas president Jefferson Davis.
Källa: Nationalencyklopedin, Uppsala universitet, Southern Poverty Law Center
Fakta: Sydstatsflaggor och statyer
Måndagen den 25 maj dog 46-årige George Floyd under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota i USA. Floyd var obeväpnad när han greps, misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar på ett matställe.
Under ingripandet satt en polisman med knäet på hans nacke i närmare nio minuter. Händelsen filmades av en privatperson och på inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vädjar om hjälp och säger "snälla, jag kan inte andas", innan han blir livlös.
Filmen spreds i USA och väckte fördömanden och avsky. Ett par dagar efter Floyds död började protester mot ordningsmaktens övervåld organiseras i Minneapolis. Demonstrationerna spreds snabbt till andra städer och på vissa håll blev de våldsamma med plundringar, kravaller och skottlossning.
Samtliga fyra poliser som deltog i gripandet har avskedats. Den polis som satte sitt knä mot Floyds nacke har delgivits misstanke om dråp och de andra tre misstänks för medhjälp till brott.