Täta bröst döljer tumörer – nya metoder krävs

Ingår jag i den tiondel av kvinnorna som har tätast bröst och därmed har fem–sex gånger större risk för att drabbas av bröstcancer än den tiondel som har minst täta bröst?

Många kvinnor vill veta, uppger Bröstcancerförbundet, som hänvisar till en webbintervjuundersökning med drygt 500 kvinnor gjord av Novus.

Det går inte att se på bröstet med blotta ögat och det går inte att känna när man klämmer på det, däremot syns det på bilderna från mammografin. Men än så länge är det inte bröstradiologernas uppgift att informera om brösttäthet.

Kruxet är att informationen om täta bröst och därmed förhöjd risk för bröstcancer måste kombineras med ett erbjudande om hur den ökade risken ska hanteras. Socialstyrelsen ser nu över rekommendationerna och ska under våren ge sin syn på frågan, både om rätten till information och om kvinnor med täta bröst ska erbjudas andra undersökningsmetoder än enbart mammografi.

Det som gör bröstet tätt är körtelvävnad och bindväv, som på bilderna gör att bröstet ser vitt ut. Problemet är att även tumörer är vita på mammografibilderna och därmed blir svårupptäckta i det täta bröstet.

– Jag hoppas innerligt att Socialstyrelsen kommer fram till att kvinnor med täta bröst ska få reda på att de har det. Så är det redan enligt lag i mer än 40 delstater i USA, säger Per Hall, professor i strålningsepidemiologi på Karolinska institutet och överläkare på Södersjukhuset.

Det finns flera undersökningsmetoder som ger säkrare svar om täta bröst än mammografi. En är magnetresonanskamera, en annan är att kombinera mammografin med en injektion av kontrastmedel.

– Vi genomför just nu en studie om kvinnor med hög risk. Man genomför i princip en vanlig mammografi, men man tillför först ett kontrastmedel. Det ansamlas i cancern, så att den lyses upp. Det är billigt och det går snabbt jämfört med magnetresonanskamera. Men det finns ingen konsensus i dag om vilket som är bäst, säger Per Hall.

Bröstcancerförbundet, som lyfter frågan i sin årsrapport, trycker på för att regionerna ska få riktade anslag för att kunna erbjuda en individanpassad bröstcancerscreening.

– Just nu invaggar vi kvinnor i falsk säkerhet, säger Bröstcancerförbundets ordförande Susanne Dieroff Hay.

Hennes och förbundets högsta, långsiktiga mål är att ingen ska behöva dö av bröstcancer.

– Att alla ska kunna få sina bröst undersökta med bästa möjliga metod för just det bröstet är en väg till det målet.

I dag utgår screeningprogrammet från ålder, inte den individuella risknivån, trots att risken varierar så mycket mellan olika kvinnor.

– Det kommer att bli dyrare, det kommer att bli mer undersökningar, definitivt. Men jag tror inte att det handlar om några gigantiska summor, säger Per Hall.

För samhället i stort tror han inte att det blir någon merkostnad alls med en mer individuellt anpassad screening, eftersom mycket pengar också kan sparas in om fler kvinnor med bröstcancer får en tidig diagnos. De kommer inte att bli lika sjuka och behandlingen blir inte lika dyr.