Tid i landet avgörande för integrationen
Cirka 222 000 svenskirakier bor i Sverige, och många av dem är födda här, eller har varit här under lång tid, berättar Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen The Global Village, som nu arrangerar Järvaveckan.
– Allt beror på hur länge man varit i Sverige, säger han.
Stiftelsen The Global Village kartlägger hur det går för sex stora invandrargrupper i Sverige. Svensksomalierna var först ut i fjol, därefter kom svensksyrierna och nu är det svenskirakier och svenskeritreaner som är aktuella. Senare ska även svenskiranier och svensketiopier kartläggas.
Syftet med att undersöka de specifika grupperna är enligt Ahmed Abdirahman att göra Sverige mindre färgblint. Genom att inte känna till vilka problem olika invandrargrupper har så kan vi varken se problemen eller kan göra något åt dem, enligt honom.
Stora skillnader
De två undersökningarna, Fakta för förändring om svenskirakier och svenskeritreaner som nu publiceras, visar på stora skillnader mellan grupperna.
Irakier, som varit i Sverige relativt länge, går det rätt bra för. I alla fall i jämförelse med eritreanerna, som kommit ganska nyss, och som kommit från ett land som under lång tid varit drabbat av krig.
– Många från Irak har en stark utbildning och är mer etablerade. Många från afrikanska länder har levt med krig länge. Det är olika förutsättningar man kommer med, säger han.
Visst skiljer sig svenskirakiernas situation mycket från genomsnittssvenskens, men ändå är det en relativt hög andel som har jobb, kan försörja sig själva och som klarar skolan bra. De är dessutom spridda i både privat och offentlig sektor, och det är inte helt ovanligt att de är egna företagare.
– De som kom tidigt har haft andra förutsättningar än de som kommit nyligen.
Svårare generellt
Svenskeritreanerna är omkring 60 000 i Sverige. Många av dem har kommit relativt nyligen. Det visar sig att de i genomsnitt är yngre än irakierna, och att många svenskeritreaner har svårare att klara skolan, svårare att få jobb, tjänar mindre och har svårare att försörja sig själva.
Men Ahmed Abdirahman konstaterar att för båda grupperna är det stor skillnad på om man är född i Sverige eller i Irak respektive Eritrea, och att kvinnor med bakgrund i de båda länderna, men som är födda i Sverige, har betydligt bättre skolresultat än männen som fötts här.
– När man ser till utbildning brukar män ha högre utbildningsnivå. Men här utklassar kvinnorna männen. Det är väldigt intressant.
"Utbildning är viktigast"
Båda grupperna har också relativt högt valdeltagande.
– Det säger väldigt mycket. Det visar att våra demokratiska principer här är viktiga för de här grupperna. Och det visar också vilka viktiga väljargrupper de är.
Politikerna behöver ta till sig vilka problem de olika invandrargrupperna har, och också presentera lösningar, tycker han.
– Utbildning är viktigast. Demografin säger att det här är många unga människor, och det behövs satsningar på högskolor, yrkeshögskolor och universitet som når dem, så att de kommer in på arbetsmarknaden, säger Ahmed Abdirahman.
Fakta: Svenskirakier
222 000 svenskirakier bor i Sverige. Det är den tredje enskilt största invandrargruppen efter syrier och finländare.
2019 hade 60 procent av svenskirakierna varit folkbokförda i Sverige i mer än tio år.
38 procent har en eftergymnasial utbildning, 30 procent har grundskoleutbildning.
Svenskirakiska barn som är födda i Sverige klarar skolan betydligt bättre än de som är födda i Irak.
59 procent av svenskirakierna har ett jobb att gå till.
21 procent arbetar inom vård och omsorg i offentlig sektor, men i övrigt är svenskirakiernas jobb spridda inom olika branscher i privat och offentlig sektor.
17 procent av svenskirakierna var arbetslösa 2018, men av dem som var födda i Sverige var andelen ungefär som för genomsnittssvensken.
Nära 30 procent har en inkomst under 200 000 kronor, mot 21 procent för genomsnittssvenskar.
Andelen svenskirakier med ekonomiskt bistånd minskade från nästan 34 procent till 20 procent mellan 2013 och 2018.
Källa: Fakta för förändring Svenskirakier, med fakta insamlad av Statistiska centralbyrån. Siffrorna är i de flesta fall från 2018 och 2019.
Fakta: Svenskirakier
Cirka 60 000 svenskeritreaner bor i Sverige. 30 procent av dem är yngre än 15 år. Nära 20 000 av svenskeritreanerna är födda i Sverige.
62 procent av svenskeritreanerna hade en vistelsetid kortare än fem år 2018.
De klarar inte skolan lika bra som genomsnittssvenskar. Resultaten skiljer sig kraftigt mellan dem som är födda i Sverige och dem som fötts i Eritrea.
Utbildningsnivån hos vuxna svenskeritreaner är lägre än hos genomsnittssvenskar.
48 procent av männen och 42 procent av kvinnorna förvärvsarbetar. För genomsnittssvenskar är andelarna 79 respektive 76 procent.
37 procent av dem som förvärvsarbetar gör det inom vård och omsorg i offentlig sektor.
Nära 33 procent av männen och 34 procent av kvinnorna är arbetslösa, mot 7,4 procent av männen och 6,4 procent av kvinnorna för genomsnittssvenskar.
Svenskeritreanerna har lägre inkomster än genomsnittssvenskar, 32 procent tjänar under 200 000 kronor, mot 21 procent för genomsnittssvenskar.
Nära 49 procent fick ekonomiskt bistånd 2018.
Källa: Fakta för förändring Svenskeritreaner, med fakta insamlad av Statistiska centralbyrån. Siffrorna är i de flesta fall från 2018 och 2019.