Billigare energi pressar USA-inflation

Den amerikanska inflationen faller mer än väntat. I mars låg prisökningstakten på 5,0 procent jämfört med mars i fjol, enligt nya officiella siffror. En nedgång med 1 procentenhet från februari månad.

Ekonomerna hade i genomsnitt räknat med en inflationstakt i mars på 5,1 procent, enligt Bloombergs sammanställning.

Fallande energipriser har spelat in i siffrorna, säger SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman.

– Det var väl ingen jättedramatik i statistiken, den gick ju inte åt fel håll om man ser till centralbanken Feds sida. Det är priser på naturgas som bidrar, bland annat.

Kärninflationen, alltså inflationen exklusive energi- och matpriser, låg i det närmaste stilla på 5,6 procent. Det var i linje med förväntningarna.

– Inom ramen för att kärninflationen låg still kan man säga att Fed har varit väldigt fokuserad på priser på tjänster och där ser vi ändå vissa positiva signaler.

Effekten blev direkt ett glädjeskutt på aktiebörserna. Stockholmsbörsens breda index låg strax innan siffrorna publicerades på plus en halv procent, och åkte därefter upp på över en procent för att sedan falla tillbaka igen. Hur statistiken påverkar den amerikanska centralbanken är avgörande för börsen. Att den underliggande inflationen trots allt ligger still sänker börshumöret något.

Kronan stärktes mot dollarn med åtta öre och kostar nu 10:32, samtidigt som marknadsräntorna föll tydligt.

Huruvida den amerikanska centralbanken Fed kommer att höja räntan är en öppen fråga, säger Kopelman.

– Vår prognos är att Fed ändå levererar en sista räntehöjning, men det baserar vi mycket på de signaler som kommer från Fed själva. Det är ju ofta ett växelspel mellan Fed och marknaden när man börjar närma sig ett räntebesked. Fed vill gärna leverera ungefär vad marknaden förväntar sig.

Det finns ytterligare en datapunkt som kan fälla avgörandet om centralbanken väljer att höja räntan eller inte, säger Kopelman, nämligen arbetskostnadsindex.

– Det kommer blir viktigt för dem, för det är det bästa lönemåttet. Fed är väldigt fokuserade på risker för inflationen från tjänstesektorn och den styrs i sin tur väldigt mycket av hur lönerna utvecklas.

Även om inflationen är på väg ned är de månatliga prisökningarna fortfarande för snabba, understryker Kopelman. Och det är inte säkert att dagens inflationssiffror har särskilt stor påverkan för Sverige.

– I och med att Fed är i slutet av räntehöjningscykeln så tror jag att betydelsen är mindre. Men rent generellt, inflation är ju ett globalt fenomen och ju mer man får bekräftelse på att inflationen är på väg att mattas av så kan det vara en lugnande signal för svensk del.