Världen minns Auschwitz på befrielsens årsdag
Här saknas innehåll
Minnesdagen på plats i Auschwitz inleddes med tal av Polens president Andrzej Duda.
– Det har gått 75 år sedan slutet av den monstruösa och hemska mardröm som utspelade sig på den här platsen under fem år, säger han från scenen.
Nedanför honom på de främsta raderna sitter de runt 200 Förintelseöverlevarna som tagit sig till Auschwitz för att närvara under minneshögtiden. De bär randiga näsdukar och mössor som påminner om de kläder som många av dem blev tilldelad av nazisterna inne lägret.
"Må minnet bestå"
Vi får aldrig glömma vad som hände på den här platsen, säger Andrzej Duda.
– Sanningen om Förintelsen, och sanningen om Auschwitz måste bestå. Jag tackar alla er överlevare som är här i dag, och må minnet av Förintelsens offer leva kvar för alltid.
Statsminister Stefan Löfven, kronprinsessan Victoria och riksdagens talman Andreas Norlén är på plats för Sveriges räkning.
Minnesceremonin i Auschwitz som inleddes strax före klockan 16 på måndagen ska avslutas med en ljusceremoni i Birkenau klockan 17.
FN deklarerade 2005 den 27 januari som internationell minnesdag för Förintelsens offer, och sedan 2001 har den även varit nationell minnesdag i Sverige.
I Sverige hålls en rad manifestationer för att uppmärksamma dagen.
Personliga vittnesmål
I Stockholm arrangerar Forum för levande historia en minnesceremoni på Raoul Wallenbergs torg, där bland andra Tobias Rawet, som överlevde Ravensbrück-lägret som barn, deltar och inrikesminister Mikael Damberg håller tal. Judiska församlingen i Stockholm högtidlighåller dagen i Stora synagogan.
I Malmö högtidlighålls dagen av Judiska församlingen och Judiska kulturföreningen 1945. Även Romska rådet och Romska kulturcentret håller minnesstund under dagen. Här närvarar bland andra utbildningsminister Anna Ekström.
I Göteborg uppmärksammar Judiska församlingen dagen, bland annat genom att erbjuda skolor föreläsningar med personliga vittnesmål från Förintelsen.
Här saknas innehåll
Fakta: Auschwitz-Birkenau och Förintelsen
Det beräknas att nazisterna under sina tolv år vid makten dödade omkring sex miljoner judar, av dessa dog nästan tre miljoner i koncentrationslägren. Det mest beryktade lägret var Auschwitz-Birkenau, beläget i det ockuperade Polen. Huvudlägret öppnades 20 maj 1940. Gaskamrarna byggdes i slutet av 1941.
Auschwitz-Birkenau var ett kombinerat koncentrations- och förintelseläger, som bestod av tre stora lägerkomplex – Auschwitz, Birkenau och Monowitz – samt ett fyrtiotal satellitläger.
Totalt deporterades omkring 1,3 miljoner människor till Auschwitz-Birkenau, varav 1,1 miljoner räknades som judar av nazisterna. Omkring en miljon av dessa mördades i lägret. De flesta av dem i gaskamrarna. Dessutom mördades också många andra i lägren, omkring 75 000 polacker, 21 000 romer, 15 000 sovjetiska krigsfångar och 15 000 fångar av andra nationaliteter.
När den sovjetiska armén närmade sig i mitten av januari 1945 evakuerades hela lägerkomplexet. Fångarna tvingades ut på dödsmarscher till andra koncentrationsläger i Tyskland. Omkring 7 500 fångar som var för sjuka och svaga för att gå lämnades kvar i lägret. Auschwitz befriades den 27 januari 1945 av ryska trupper. Enligt beräkningar överlevde sammanlagt omkring 200 000 lägerfångar.
Fakta: levandehistoria.se
