Vattenbrist hotar Gammalsvenskby
Eländet för de runt 300 kvarvarande byborna fortsätter. Det lilla samhället vid Dnepr beskjuts nästan dagligen av ryska styrkor på andra sidan floden.
Nya attacker skedde under natten mot tisdagen – samtidigt som en explosion trasade sönder kraftverksdammen Nova Kachovka bara två och en halv mil bort.
– Det har varit hård beskjutning både under natten och morgonen mot Gammalsvenskby, säger Sofia Hoas, som står i nära kontakt med svenskbyborna.
"De är väldigt bekymrade"
Vattnet i floden har börjat sjunka undan. Men eftersom Gammalsvenskby ligger uppströms drabbas byn inte direkt av de vattenmassor som nu dränker områden längre söderut i Chersonregionen.
– Byborna är på rätt sida av dammen. Men de är väldigt bekymrade över att dammen är söndersprängd så klart, säger Hoas.
Vattenståndet i Dnepr vid Gammalsvenskby har den senaste tiden varit högt eftersom regleringen av dammen inte fungerat ordentligt.
Problem med dricksvatten
Byn har inte haft någon el sedan oktober, och risken är nu stor att också vattenförsörjningen kommer att påverkas, enligt Sofia Hoas.
– Kachovkadammen har funnits där i 70 år. Det kan bli problem med grundvattnet och att få upp dricksvatten. Man är också väldigt beroende av floden för bevattningen av åkrar. Hela det här området är väldigt torrt, så man är beroende av bevattning, säger hon.
Många bybor har lämnat sedan den ryska storinvasionen i februari i fjol. Det fåtal hundra som bor kvar lever i jordhålor, enligt Sofia Hoas, som berättar att den ryska beskjutningen ofta är hård med artilleri, glidbomber och fosforgranater.
– Det har varit fortsatt väldigt tufft. Ett hus började brinna under natten, men det är inga skadade efter nattens bombningar.
Fakta: Gammalsvenskby
Gammalsvenskby ligger i Chersonområdet i södra Ukraina, på västsidan av floden Dnepr.
Innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari 2022 bodde runt 2 400 människor i byn. Nu är enbart cirka 300 kvar.
Byn var ockuperad av Ryssland fram till november i fjol då ryssarna drog sig tillbaka över Dnepr.
Byn grundades 1782 sedan Estlandssvenskar från Dagö förflyttades till det nyerövrade området i Ukraina av den ryska kejsarinnan Katarina den stora. Många av de nära 1 000 bybor som lämnade Dagö dog under färden eller i epidemier under de första svåra åren.
På 1920-talet uppmärksammades svenskättlingarna stort i svensk press, vilket ledde till en kampanj för att återbörda dem till Sverige, särskilt med tanke på invånarnas umbäranden i nybildade Sovjetunionen. 1929 flyttade närmare 900 bybor till Sverige, där de framför allt kom att bosätta sig på Gotland.
