Därför är vi så okritiska mot FN
I andra EU-länder är resultatet det motsatta. Enligt en eurobarometer hyser endast 25 procent av svenskarna förtroende för den europeiska unionen. Men 76 procent har stort förtroende för FN. En liknande undersökning för några år sedan pekade i samma riktning.
Även om FN och EU är olika, kan man reflektera över en väsentlig skillnad mellan de båda sammanslutningarna. Endast en minoritet av FN:s medlemmar är demokratiska länder. Till skillnad från medlemskap i EU ställs heller inga krav på demokrati eller på att vissa rättsliga kriterier ska vara uppfyllda. När det gäller att bevara fred står det 1-0 till EU.
FN står för vällovliga ideal, men i praktiken är organisationen inte bättre än dess medlemmar. Så varför denna höga tilltro till FN, och till organisationens förmåga att förbättra världen?
I en intressant understreckare i Svenska Dagbladet den 17 juli i år diskuterar juristen Krister Thelin, som själv arbetat inom FN, den svenska hållningen: "Vårt fläckiga förflutna kan hos svenska styrande under efterkrigstiden ha bidragit till vårt stora FN-engagemang och vår strävan att även på områden utanför det humanitära framstå som en moralisk stormakt."
Thelin menar att FN symboliserat den "doktrinära idén om svensk neutralitet och alliansfrihet". Ett starkt engagemang i FN, skriver han, gjorde det möjligt för Sverige att hålla kurs under det kalla kriget, och även kompensera för en hållning under andra världskriget som inte var särskilt heroisk.
Efter det kalla krigets slut fanns det hopp om en ny värld där FN skulle spela en viktig roll, och där mänskliga rättigheter skulle vara vägledande i det internationella samarbetet. Många av de förhoppningarna grusades. Omvärlden såg passivt på när det begicks ett folkmord i Rwanda. FN minskade sin styrka i landet när nära en miljon människor mördades våren 1994. Den historiska domen föll också hårt över FN:s insatser på Balkan. De neutrala "FN-fredade" zonerna bringade död och förintelse över dem som felaktigt trott att FN-flaggan stod för internationella utfästelser om beskydd. Listan över besvikelser kan göras lång.
FN är den enda institutionen som samlar företrädare från hela världen på ett ställe. Men organisationen är inte större eller starkare än summan av medlemsstaterna. Förhoppningsvis kan även Sverige nå den insikten.
