De hänsynslösa tar för sig
Valets stora vinnare folkpartiet har inte fått någon god avkastning på sin valframgång. I varje fall inte när det gäller kommunala topposter. Enligt en undersökning utförd av tidskriften Kommunaktuellt får folkpartiet bara tillsätta fem stycken av landets totalt 289 platser som kommunstyrelseordförande – ett uppdrag som kan liknas vid kommunal regeringschef. Detta trots att folkpartiet samlade 11,4 procent av rösterna i det sammanlagda kommunalvalresultatet för hela riket. Siffran kan jämföras med centerpartiet och kristdemokraterna som trots att de var för sig samlade färre röster än folkpartiet får tillsätta 54 (!) respektive 6 befattningar som kommunstyrelseordförande. Socialdemokraterna tillsätter 168 och moderaterna 48 tjänster som kommunstyrelseordförande. Socialdemokraterna får alltså långt över hälften av uppdragen som kommunstyrelsens ordförande, en mycket god utdelning med tanke på att partiet samlade drygt 37 procent av rösterna i kommunalvalen i riket. Orsaken till att socialdemokraterna och centerpartiet är så kraftigt överrepresenterade står att finna i den pragmatism eller kanske till och med hänsynslöshet som präglar de två partierna när det gäller att säkra maktpositioner och inflytande i kommunalpolitiken. Centerpartiet, som saknar egentlig ideologi, har utnyttjat sin mittenposition för att regera än med borgerliga partier än med vänsterpartier. Dessutom står partiet starkt i många småkommuner. Socialdemokraterna har maktinnehavet i sig som princip, överordnad vallöften och ideologi. På nära håll har vi under de senaste decennierna sett centerpartiet i Hässleholm skamlöst bjuda ut sig till högstbjudande block efter varje val. I Kristianstad har socialdemokraterna intagit rollen som partiet som varit berett att göra vad som helst med vem som helst för att få makten. Numera ingår socialdemokraterna som bekant i en hutlöst cynisk lös allians med sjöbopartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet med enda syfte att säkra maktpositionen för det förstnämnda partiet. Folkpartisterna som generellt försöker hålla fast vid idealism och ideologiska principer blir bortspelat från makten när de mindre nogräknade partierna använder sig av manipulativt beteende, intriger och löftesbrott. Folkpartisterna får skylla sig själva om de är godtrogna och naivt håller fast vid liberala dogmer, kanske en del resonerar. Sådana tankegångar är livsfarliga. Vi får aldrig acceptera att de demokratiska arenorna blir tummelplatser för dem som enbart styrs av ren och skär maktlystnad. Demokratins renommé står på spel.
