Det stora spelet har börjat
Presidentvalet i världens politiskt, militärt, ekonomiskt och kulturellt mäktigaste land har dragit igång på allvar. Om en vecka, den 19 januari äger valmötesomröstningar – caucus – rum i delstaten Iowa, det första egentliga testet av presidentkandidaternas popularitet bland väljarna.
Den 27 januari är det dags för det första primärvalet i New Hampshire, vilket sedan följs av en mängd primärval under vintern och våren. Redan i mars månad bör det dock ha utkristalliserat sig en kandidat på den demokratiska sidan som får ta sig an den sittande republikanske presidenten George W Bush – som är ohotad som sitt partis kandidat – vid presidentvalet den 2 november.
Hela nio demokratiska kandidater har anmält sitt intresse för att utmana Bush. En del är chanslösa, som Al Sharpton, pastor och medborgarrättsaktivist från New York, Carol Moseley Braun, tidigare senator från Illinois, och Dennis Kucinich kongressledmot från Ohio.
Tippade att vinna den demokratiska nomineringen är någon i trion Howard Dean, före detta guvernör i Vermont, generalen Wesley Clark och John Kerry, senator från Massachusetts. Favoriten framför andra är Dean, han ligger på delad förstaplats i opinionsmätningar i Iowa tillsammans med Richard Gephardt, kongressledamot från Missouri, och leder stort i opinionsmätningarna i New Hampshire.
Dean har lyckats entusiasmera den liberala basen i det demokratiska partiet genom att presentera en för amerikanska förhållanden vänsterradikal agenda. Bland annat föreslår han att dra tillbaka stora delar av Bushs stora skattesänkningspaket, att riva upp världshandelsavtalet samt att bygga upp en protektionistisk skyddsmur bestående bland annat av tullar runt den amerikanska industrin. Dessutom bedriver Dean en aggressiv kritik mot Bushregimens aktivistiska utrikespolitiska kurs, särskilt mot Irakkriget.
Men just denna radikalism, som ger Dean så starkt stöd bland demokratiska kärnväljare, riskerar också att skrämma bort mittenväljare och göra honom ovalbar – unelectable – vid valet i november. Just detta budskap försöker Clark, Kerry och de övriga mer moderata demokratiska kandidaterna framföra i sina frenetiska attacker mot Dean.
Medan de demokratiska kandidaterna sliter varandra i stycken inför öppen ridå, seglar Bush lugnt vidare mot ett återval som ter sig ganska säkert i dagens läge. Ingen i det republikanska partiet utmanar honom och det ekonomiska uppsving som USA har väntat på under de senaste årens knackiga ekonomiska utveckling tycks äntligen vara på väg.
De utrikespolitiska triumfer som Bush firat den senaste tiden – infångandet av Saddam Hussein, Libyens och Nordkoreas plötsliga ödmjuka förhandlingsvilja angående massförstörelsevapen – bidrar till att stärka hans position. De amerikanska väljarna får intrycket att den tuffa amerikanska utrikespolitik som varit Bushs signum sedan kriget mot terrorismen inleddes är framgångsrik.
Bushs enorma valkassa är ytterligare ett trumfkort. Under år 2003 har otroliga 130 miljoner dollar samlats in till Bushs återvalskampanj vilket slår alla tidigare rekord.
Mycket som kastar omkull alla spekulationer kan inträffa före november. Men det mesta talar i nuläget för en jordskredsseger för Bush mot Dean i höst, vilket troligen också skulle resultera i klara majoriteter för republikanerna både i senaten och i representanthuset. Det skulle inte bara leda till en inrikespolitiskt stärkt amerikansk president, utan också medföra att Bush skulle få en oerhört mycket starkare position på den internationella arenan.
