Kluster för välstånd

Statsfinanserna är starkare än på länge och den svenska samhällsekonomin är i ganska gott skick efter 1990-talets stålbad. Utgångsläget är därmed gott för att fullfölja de senaste tio årens reformpolitik anser Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) ekonomiråd i sin rapport för 2001 Kluster.se – Sverige i den nya ekonomiska geografin.

SNS-ekonomerna konstaterar att en ny ekonomisk geografi håller på att växa fram globalt, på europeisk nivå och i Sverige. Det är de senaste årtiondenas avregleringar, rivande av handelshinder och friare kapitalrörelser över gränserna som lett fram en – fortfarande pågående – gigantisk global omstrukturering. Rörliga produktionsfaktorer som riskkapital, specialistkompetens och företagande är numera mer lättrörliga över stora avstånd än någonsin tidigare under historiens förlopp.

Detta innebär både en chans och en risk för världens länder och regioner. De som lyckas attrahera kapital och kunskap blir vinnare medan andra delar av världen riskerar att hamna i den ekonomiska stagnationens bakvatten.

Förekomsten av dynamiska kluster i ett område kommer enligt SNS ekonomiråd att vara en avgörande faktor för välståndsutvecklingen. Ett kluster definieras som "en geografiskt avgränsad miljö där företag med relaterade verksamheter samlas". Det klassiska exemplet på ett kluster är filmindustrins Hollywood men även IT- och databranschens Silicon Valley, bilindustrins Detroit och finanssektorn i London City är arketypiska kluster.

Kluster har funnits länge, vilket de uppräknade exemplen illustrerar, det speciella för vår tid är att klustrens näringsgeografiska betydelse kommer att öka betydligt. Klustren, med sin kritiska massa av branschkunskap, skapar nämligen en växthusmiljö där innovationer och nya idéer frodas. I de växande kunskapsintensiva näringarna är det just denna intellektuella avkastning som gör klustren så attraktiva som etableringsorter både för entreprenörer och etablerade storföretag.

Om geografisk branschkoncentration är så avgörande för skapandet av välstånd i framtiden är det väl bara för staten att aktivt se till att driva fram nya kluster? SNS-ekonomerna varnar skarpt för sådana inslag av indikativ planekonomi i näringspolitiken. Risken för statliga felsatsningar är stor, det brukar som regel sluta illa när politiker ska detaljstyra näringslivet.

I stället poängteras att den offentliga sektorns huvuduppgift är att skapa goda förutsättningar för kluster att växa fram genom att föra en sund makroekonomisk politik som lockar finansiellt och intellektuellt kapital till landet, säkra tillgången på kompetent arbetskraft genom satsningar på utbildning och ordna en god infrastruktur.

Det kan låta som ett okontroversiellt recept för framgång som de flesta kan ställa upp bakom. Men då det omsatt i konkret politik bland annat innebär en anpassning nedåt av Sveriges skatter till jämförbara konkurrentländer nivåer, en koncentration av den eftergymnasiala utbildningens resurser till ett fåtal universitet och högskolor och tillåtande av ökade regionala skillnader är det lätt att förstå vilka negativa reaktioner det kommer att väcka i vänsterblocket och i centerpartiet.

Vetskapen om att alternativet till förändring – fortsatt högskattepolitik, extrem regionalpolitik som skapar bidragsberoende och satsningar på "bygdehögskolor" – leder till att framtidens framgångsrika kluster etableras i andra länder än Sverige, kanske ändå till sist övertygar de tveksamma om att öppenhet inför, och anpassning till, omvärlden är av godo.

Utan starkt näringsliv får vi ett svagt socialt skyddsnät som inte kan erbjuda de mest behövande stöd och hjälp i tillräcklig utsträckning.