Lång och utdragen kamp väntas

Primärvalet i New Hampshire innebar som väntat en komfortabel seger för senator John Kerry från Massachusetts med 39 procent av rösterna.

Han upprepade därmed sin klara seger i Iowas provval för en vecka sedan och är ett stort steg närmare att bli demokraternas presidentkandidat i höstens val.

För de övriga presidentkandidaterna i det demokratiska fältet blev resultaten mer eller mindre en besvikelse. Howard Dean som i inledningen av januari hade en tvåsiffrig ledning över närmsta medtävlare samlade bara 26 procent av rösterna.

Exgeneralen Wesley Clark, som hoppade över provvalet i Iowa och satsade allt på New Hampshire, hamnade på delad tredjeplats med Iowaprovvalets sensation senator John Edwards från North Carolina. De fick bägge 12 procent av rösterna.

Bara 9 procent gav senator Joseph Lieberman från Connecticut, Al Gores vicepresidentkandidat år 2000, sin röst. Övriga kandidater samlade bara marginellt stöd.

Vallokalsundersökningar, exit polls, visar att Kerry tog hem sin seger på sin politiska erfarenhet, han har varit senator för Massachusetts sedan 1984, och att han anses kunna ge den republikanske presidenten George W Bush en match.

Sakpolitiskt visar vallokalsundersökningarna att Kerry har stor trovärdighet när det gäller vårdpolitik och ekonomin. Det är två viktiga områden för många amerikaner i och med att ekonomin utvecklats dåligt och arbetslösheten stigit under de senaste åren och att USA liksom Sverige går igenom en demografisk omvandling där allt fler äldre ställer ökade krav på vård och omsorg.

Men det är långtifrån avgjort att Kerry tagit hem segern. De två stater, Iowa och New Hampshire, som hittills avgett sina röster är befolkningsmässigt små och politiskt, socialt och ekonomiskt atypiska jämfört med resten av USA.

Nästa tisdag är det Mini Super Tuesday. Då röstar South Carolina, Missouri, Arizona, New Mexico, Delaware, North Dakota och Oklahoma. Där blir det avsevärt svårare för nordöstkustliberaler som Kerry och Dean att slå an.

I stället väntas de två sydstatskandidaterna Edwards och Clark gynnas av sina geografiska hemvister och sina mer moderata politiska budskap, i dessa sju delstater som är mer representativa för den allmänkonservativa amerikanska väljarkåren.

Att ingen av Kerrys medtävlare i New Hampshire tänker ge upp i första taget tyder också på att det blir en lång och utdragen kamp om den demokratiska nomineringen. Framför allt trion Dean, Clark och Edwards verkar vara fast beslutna att kämpa så länge deras kampanjkassor och politiska stöd räcker. De hoppas alla kunna vända lyckan. Även Lieberman, har gjort uttalanden om att han ska hålla ut.

Så de flesta politiska bedömare väntar sig inte att det står klart vem som blir demokraternas presidentkandidat förrän efter Super Tuesday den 2 mars, då stora befolkningsrika delstater som Kalifornien, New York, Georgia, Connecticut, Ohio och Massachusetts röstar i primärvalen.

Men Kerry har ett klart försprång genom sin dubbelseger i Iowa och New Hampshire. Nu strömmar pengar in i hans kampanjkassa – amerikaner gillar vinnare – och han får mycket utrymme i medierna.

Medan demokraternas kandidater bekämpar varandra avvaktar den republikanske presidenten George W Bush utvecklingen. Han har den största kampanjkassa som någonsin samlats in i amerikansk politisk historia och ett enigt republikanskt parti bakom sig.

Det som hittills har varit Kerrys stora trumfkort, hans långa politiska erfarenhet, kan bli hans svaghet om han ställs mot Bush.

Republikanerna granskar noggrannt alla Kerrys ståndpunkter och uttalanden under hans 20 år långa senatskarriär. Allt han sagt och gjort kan och kommer hänsynslöst att användas mot honom av republikanerna.