Öronmärk varje krona

ººDen pågående striden mellan allianspartierna om budgetens prioriteringar har satt fokus på ökat statsbidrag till kommuner och landsting. I lågkonjunkturen är det ingen högoddsare att anta att det blir så, även om storleken på tillskottet är oklart.

Mot denna bakgrund kan det tyckas mest vara av akademiskt intresse om statsbidragen verkligen kommer till nytta eller om de bara göder bidragstagare. Faktum är att en sådan diskussion förs allt för sällan.

Enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv innebär mer statsbidrag att slöseri belönas. Det tvingar på sikt fram nedskärningar inom skola och omsorg, de kärnområden som bidragen är tänkta att rädda. Förklaringen påstås vara växande byråkrati och investeringar utanför kärnverksamheten, som arenan i Kristianstad, kan tänka.

Kommunerna själva håller inte med. SKL anser att statistiken misstolkas.

Förhoppningsvis innebär åsiktsskillnaderna att nya studier tas fram. I väntan på dessa går det ju också att blicka bakåt.

Socialdemokraterna i Kristianstad hade under sin senaste period vid makten svårt att leverera det önskade överskottet – trots goda tider. I opposition har S inte ens haft ambitionen. Redan innan det stod klart att konjunkturen skulle vika så kraftigt som den gjort, valde S att i sin alternativbudget 2008 både frångå kravet på ett överskott om 2 procent och att förorda en skattehöjning. Enligt den tradition S verkar i ska det allmänna råda över så stor del som möjligt av medborgarnas pengar.

Att de borgerliga kommunpolitikerna håller emot och – än så länge – argumenterar mot det ekonomiska lättsinne S visar är välkommet. Bättre hade varit om de inte hade behövt ångra det stora investeringsprogram som tagits.

För att visa sin goda vilja gentemot de egna väljarna borde majoriteten besluta om att varje kommande bidragskrona ska särredovisas.