Riv upp FRA-lagen!

Protesterna mot FRA-lagen fortsätter, trotsande regeringens taktik av tigande. De ökar i styrka och omfattning. Alltfler säger sig har kommit till insikt om att det har blivit fel.

Mest anmärkningsvärt är att det har stigit fram kritiker till och med bland de borgerliga riksdagsledamöter som var med om att fatta beslutet: sex folkpartister här, ett centeruppror där. Om ledamöterna hade röstat enligt den linje de driver i dag så hade lagen aldrig gått igenom.

Bättre sent än aldrig, skulle man i och för sig kunna tycka: nu finns goda chanser för nytänkande. Och de som har tagit intryck av opinionen är definitivt värda mer ros än ris.

Ändå går det inte bortse från att senfärdigheten är besvärande. Dels har den inneburit att riksdagen har antagit en lag som tydligen saknar stöd, dels har den inneburit en förtroendekris för den politiska processen.

Alliansregeringen har vidare fått bära hundhuvudet för en lagstiftning som den socialdemokratiska regeringen initierade. Nu leder s i stället motståndet genom Mona Sahlins löfte under Almedalsveckan om att riva upp FRA-lagen om det blir maktskifte 2010.

Det är dubbelfel.

Socialdemokraterna var i maktställning aldrig den personliga integritetens främsta försvarare. Tvärtom. Bodströmsamhället blev ett begrepp som träffande beskrev justitieminister Thomas Bodströms vurm för att ständigt sätta brottsbekämpningens effektivitet före värnandet av medborgarnas frihet.

I sak har FRA-lagen många brister, som att den grundlagsskyddade meddelarfriheten försvinner. Ett par andra handlar om historieskrivningen och om omfattningen.

Lagens försvarare – numera mestadels FRA-chefen Ingvar Åkesson – framhåller ofta att det bara handlar om att göra signalspaningen teknikneutral.

Kruxet är att omfattningen av avlyssningen ökar med 98 procent när man går från att enbart lyssna i etern till att också avsöka trådbunden trafik. Och vad är det egentligen som säger att dagens verksamhet med avlyssning av radiovågor är bekymmersfri? Snarare handlar det om att denna kränkning inte har reglerats både därför att den har varit så begränsad och därför att staten inte har velat väcka en opinionsstorm.

Nu är den väckt.

Klart är också att FRA-lagen innebär en kränkning av alla som kommunicerar med telekommunikationstjänster. Alla.

Bland annat de höga juristerna i Lagrådet har konstaterat att ett intrång i våra privatliv görs "redan genom att staten bereder sig tillgång till teletrafiken och inte först när ett visst meddelande avskiljs för analys genom sökbegreppen". Vidare har man slagit fast att intrånget inte blir mindre bara därför att sökningen sker automatiskt.

Protesterna mot FRA-lagen fortsätter att dominera medierna, bloggosfären och de dagliga samtalen. Hittills har det inte påverkat regeringen. Men framgången för opinionsbildningen är tydlig. Det är inte för sent att påverka våra folkvalda.

I dag manifesteras motståndet genom ett demonstrationståg genom centrala Kristianstad, med efterföljande tal på Lilla Torg. Samling vid Söderportgymnasiet klockan 11.30.