Universitet som syokonsulent

Hon hade bland annat gjort sig känd för sin tydliga vänsterhållning. "Jag är politiskt korrekt", förklarade hon vid sitt Göteborgsbesök.

Därför var det intressant att läsa intervjun med Nussbaum i Dagens Nyheter häromdagen. Hon förklarade där att hon börjar tycka allt bättre om USA:s utbildningssystem. Framför allt därför att systemet med privata donatorer gjort det möjligt att skydda humaniora: "Titta bara på Europa! Era universitet blir alltmer styrda av näringsliv och industri för varje dag som går", sade Nussbaum.

Nussbaums beskrivning är träffande, inte minst när det gäller Sverige. För en tid besökte jag åter Göteborgs universitets humanisthus. Vissa förändringar hade skett sedan min tid. Bland annat finns där nu en institution som heter "karriärcentrum".

Förra året väckte Lunds universitet uppmärksamhet genom att avskaffa utbildningen i latin och grekiska. Många av den västerländska kulturens viktigaste böcker - såsom Nya testamentet, liksom Homeros, Platon, Aristoteles och Vergilius verk - har skrivits på grekiska eller latin. Latin var länge det språk som man forskade och undervisade på vid universiteten, också i Sverige. Men detta imponerande uppenbarligen inte på universitetsbyråkratin. Att latinet till slut räddades berodde - vilket Nussbaum hade kunnat förutsäga - på en privat donation.

I år har Lunds universitet utmärkt sig igen. Man avslog ett mastersprogram i modernt västerländskt tänkande eftersom utbildningen inte i tillräcklig utsträckning ökade studenternas "anställningsbarhet". (En längre diskussion om detta finns i Kanon-tv:s program "Är universiteten arbetsförmedlingar?" på www.axess.se.)

Exemplen visar hur trängd den gamla bildningstanken är. Endast den kunskap som arbetsmarknaden efterfrågar anses ha ett värde. Men anledningen till att man bör reflektera över etiska eller existentiella frågor, eller att man bör försöka förstå vad som hände i Europa under 1930-talet, är inte att sådan reflektion gagnar den egna karriären. Humanistiska studier kan ge oss redskap för att analysera och kritisera samhället snarare än att göra oss till kuggar i samhällsmaskineriet.

Det måste finnas en frizon där det är möjligt att diskutera och forska om annat än det som är politiskt korrekt eller kommersiellt gångbart. Universitetet borde vara en sådan plats. Men om utvecklingen fortsätter kommer nytänkandet i allt större utsträckning att äga rum på andra arenor.