GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Finsk expertis kan hjälpa till att rädda Immeln

Samarbete med Finland kan hjälpa till att rädda Immeln.
– Vi har väldigt mycket att vinna på det, samarbeta med andra som haft problem. Hjulet behöver ju inte uppfinnas två gånger, säger Agne Andersson, kommunekolog.
Breanäs • Publicerad 15 september 2022 • Uppdaterad 20 september 2022
Sjön Immeln är omtyckt av många, men det finns saker att vara vaksam över när det gäller vattenvården. Samarbete med Finland kan ge en extra skjuts i det arbetet.
Sjön Immeln är omtyckt av många, men det finns saker att vara vaksam över när det gäller vattenvården. Samarbete med Finland kan ge en extra skjuts i det arbetet.Foto: Mikael Persson

Breanäs hotell har under tre dagar haft besök från Finland, en del i Leaderprojektet ”Hola lake Immeln” som Agne Andersson, Emil Grönkvist och Heléne Annadotter är drivande i.

– Vesijärvi var den mest övergödda sjön i hela Finland. Den blommade varje sommar när jag var liten, det var inte möjligt att använda hela sjön, säger Heikki Mäkinen, vd för stiftelsen Vesijärvi, som har byggt upp en organisation med ett flertal experter.

– Det vore helt fantastiskt om det även kunde skapas en stiftelse för ”Rädda Immeln”, säger algexperten Heléne Annadotter.

Agne Andersson och Heikki Mäkinen under besöket i nordöstra Skåne.
Agne Andersson och Heikki Mäkinen under besöket i nordöstra Skåne.Foto: Mikael Persson

Det finns en anledning att hon säger så. För vilken svensk kommunal tjänsteman ska – mitt i allt annat jobb – ha tid att kontakta 26 intresserade markägare vid sjön Immeln, sköta kontakten med myndigheter och bygga upp ett nätverk med experter? Inte heller kan man – som i Finland – ringa ett enkelt samtal och få råd och tips på hur man ska gå tillväga när man stöter på problem kring vattenvård.

– Utan markägare kan vi inte göra något, för det är inte så att kommunen äger en massa mark runt sjön. Det tar dessutom tid att få resultat när det gäller vattenvård. Det svenska sättet är kanske inte det bästa, att ha det i projektform under tre års tid. Det behövs något som tittar mer på längre sikt, säger Agne Andersson.

Sjön Vesijärvi har genomgått en stor förändring sedan 1980-talet.
Sjön Vesijärvi har genomgått en stor förändring sedan 1980-talet.Foto: Mikael Persson

Efter stora problem med Vesijärvi under 1960-, 70- och bitvis även 80-talet hände något. Reningsverket i Kariniemi stod klart 1975 och under 90-talet och 00-talet sattes en mängd olika åtgärder in för att rädda sjön.

Bland annat har livsmedelskoncernen Fazer gått in och stöttat stiftelsen.

– Det är en helt annan sjö och vattenkvalité i dag, säger Mäkinen om den 108 kvadratkilometer stora sjön vid Lahtis i södra Finland.

Markägaren Daniel Bergman (har våtmarksprojekt), Agne Andersson, Heikki Mäkinen, Heléne Annadotter, Mirva Ketola och Henna Ryömä är några av de som samlats för att diskutera vattenvård i Sverige och Finland.
Markägaren Daniel Bergman (har våtmarksprojekt), Agne Andersson, Heikki Mäkinen, Heléne Annadotter, Mirva Ketola och Henna Ryömä är några av de som samlats för att diskutera vattenvård i Sverige och Finland.Foto: Mikael Persson

Dessutom har man kommit längre när det gäller dagvattnet; att ta hand om det och inte skicka iväg regnvatten direkt.

– De är helt enkelt lite före oss i Sverige. I Finland bryr man sig om vattenvård på ett annat sätt, säger Agne Andersson.

Annadotter förklarar att ”alla sjöar är unika” och det är inte säkert att det finns en lösning som passar för alla sjöar.

Heléne Annadotter, algexpert.
Heléne Annadotter, algexpert.Foto: Mikael Persson

Men det finns ett och annat att tänka på kring sjön Immeln:

1) Öka tiden för vattentillförsel.

– Vi vill att det ska ta minst dubbelt så lång tid för vattnet att nå Immeln genom tillflödena. Uppehåller det sig längre och sedimenteras får också solljuset en chans att spjälka upp järnföreningar. Regnar det i Småland rinner det ut i Hanöbukten dagen efter. Det ska egentligen ta några veckor, men så blir det med raka kanaler. Genom att öka uppehållstiden bildar man också grundvatten. Som det är nu finns det få grävda brunnar som håller vattnet i nordöstra Skåne utan man får i stället borra. Här precis vid sjön Immeln var det en som borrade ner 120 meter, i berget, utan att nå grundvattnet, säger Agne Andersson.

Heikki Mäkinen, vd för stiftelsen Vesijärvi.
Heikki Mäkinen, vd för stiftelsen Vesijärvi.Foto: Mikael Persson

2) Återväta myrar.

– Var rädd om myrar och återväta dem. Kärren måste tillbaka i skogarna, det finns ingenstans i världen som det har dikats mer än i nordöstra Skåne. Myrar täcker två procent av ytan här i landet men läcker lika mycket koldioxid som biltrafiken när den förmultnar och förbränns. Vi måste också ha någonstans att ta vatten ifrån när det är torrt och brinner. Brinner det vid järnvägen i Lönsbodatrakten kan man annars behöva flyga en mil för att hämta vatten.

3) Se upp för syrebrist på botten, när solljuset inte når fram på grund av brunifiering.

– Så fort det blir syrebrist på botten blir det algblomning i Immeln. De blågröna algerna har ingen konkurrens då och kan äta all näring där. I sommar har det blåst mycket, vilket rört om vattnet. I Immeln finns det heller inget språngskikt och detta tillsammans har medfört att det varit lite algblomning den här sommaren.

Agne Andersson berättar att det finns exempel i Finland där man, med hjälp av kompressorer, tillsatt syre till botten. Andra exempel, även i nordöstra Skåne, handlar om reduktionsfiske. Det kan handla om att reducera planktonätande fisk, då stora djurplankton äter alger och då gör vattnet mer klart.

Här ska det rinna vatten – från Ekehultsån till sjön Immeln – men har under en längre tid varit brist på vatten.
Här ska det rinna vatten – från Ekehultsån till sjön Immeln – men har under en längre tid varit brist på vatten.Foto: Mikael Persson

Vad mer? Jo, skörd av vass kan minska övergödningseffekt.

– Det kan sedan användas till att bygga tak eller röta till blomjord. Den är överlägsen torv som ju är näringsfri och vi behöver återställa den torvmark som finns, konstaterar Agne Andersson.

Sommaren 2022 blir för honom annars mest anmärkningsvärd för bristen på nytt vatten till sjön Immeln.

– Ekehultsån står för 50 procent av Immelns vatten. Nu är den helt torrlagd vid utloppet, inte en droppe kommer till sjön. Jag har bott här i 70 år men aldrig varit i närheten av att se något sådant här. Det har regnat så lite, till och med mindre än sommaren 2018, säger Agne bekymrat.

Carl-Johan LiljedahlSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.