Annons

Omsorgens framtid vållade debatt

Alternativet enligt vilket Västanvid omvandlas till trygghetsboende tycks vinna mark. Men socialnämndens planer mötte starkt motstånd i Sibbhults Folkets hus i går.
Östra Göinge • Publicerad 27 januari 2004

Ett 50-tal personer, främst pensionärer och anställda inom äldreomsorgen, fanns på plats i Sibbhults Folkets hus i går kväll. Socialnämndens ordförande Annika Odelstav (s) och socialchef Christel Sundberg hade bjudits in till ett informationsmöte gällande socialnämndens planer för framtiden. Arrangörer: PRO-Sibbhult och Byutveckling i Sibbhult, Bus.

Snart, efter det att Annika Odelstav redogjort för nämndens målsättningar för individ- och familjeomsorgen, handikappomsorgen och äldreomsorgen, stod det klart att beslutsfattarnas åsikt om vad som måste göras till väsentliga delar skiljde sig från åhörarnas dito. Den politik som socialnämnden driver går ut på att fler ska bo kvar hemma längre, vilket ska kunna uppnås med hjälp av förebyggande åtgärder, bättre rehabilitering och habilitering, bättre anpassade lägenheter och hus, ett utökat anhörigstöd samt genom att hemtjänsten byggs ut.

Annons

I särskilt boende ska bara den som har behov av vård bo, enligt nämnden som avser minska antalet sådana platser från 166 till drygt 100. Som tongångarna gick i går, och som de går inom nämnden, enligt Annika Odelstav, är det sannolikt Västanvids och definitivt Västergårds säboplatser som ska omvandlas respektive avvecklas.

– Botemedlet på ensamhet och otrygghet heter inte alltid särskilt boende, sa Annika Odelstav. Nämndens förhoppning är att de särskilda boendena till viss del ska kunna ersättas med mötesplatser och trygghetsboenden enligt Fridebomodellen. I trygghetsboenden bor de äldre i egna lägenheter, men de har hemtjänst och "närhet till aktiviteter och samvaro".

En kvinna poängterade att arbetsmiljön för dem som arbetar inom omsorgen kommer att försämras radikalt om de ska börja arbeta i vanliga lägenheter. Annika Odelstav och Christel Sundberg svarade att socialnämnden, gemensamt med andra kommunala organ, måste arbeta för att de befintliga lägenheterna och husen i kommunen anpassas efter de boendes och hemtjänstens behov. Men även för att nya anpassade bostäder, främst marklägenheter, ska byggas. När det konstaterades att de anpassningar som trots allt måste göras blir dyra för kommunen, förklarade Christel Sundberg att det inte ställs lika höga krav på arbetsmiljön i ordinära som i särskilda boenden. Ett svar som knappast torde appellera till de hemtjänstanställda.

En äldre man framhöll att många anhöriga kommer att få längre till sina nära, om nämndens planer realiseras.

– Det är helt enkelt så att vi inte har ekonomiska möjligheter att driva ett särskilt boende på varje ort, svarade Annika Odelstav. Under kvällen presenterades för övrigt bara två jämförelsetal. Enligt Christel Sundberg kostar en säboplats cirka 380000 kronor per år. En person som har maximala hemtjänstinsatser kostar kommunen cirka 160000 kronor per år.

Några siffror på hur mycket nämnden beräknas spara på att omvandla Västanvid till ett trygghetsboende, att avveckla Västergård och så vidare presenterades inte. Men frågan är om det hade spelat någon roll. Flera av dem som hade samlats i Folkets hus ifrågasatte starkt kommunens förmåga att göra ekonomiska beräkningar. Dessutom menade de att kommunen sparar på fel ställen, det vill säga på skolan och omsorgen.

– Satsa på vård, skola och omsorg, som ni säger inför varje val, och vänta med andra investeringar tills ni får råd. Om ni måste spara nu, spara då på administrationen, sa en äldre man.

Ett komplett beslutsunderlag ska ligga på socialnämndens bord i februari.

Magnus Grunnon

044-47 000

magnus.grunnon@kristianstadsbladet.se

SIBBHULT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons