Thures fioler håller internationell klass
Thure Hellqvist, 84 år, är möbelsnickaren som blev fiolbyggare. Först som hobby sedan – som sjukpensionär – mer intensivt.
Nu är det ett tag sedan han på grund av hälsan slutade bygga fler instrument. Det blev totalt 42, såväl fioler som altfioler.
Ett tiotal har han kvar.
Det var Thures far som i början på förra seklet köpte en fiol, dessutom en handbok i hur man bygger instrumenten.
Thure fick tag i boken och i början av 60-talet började han, under tiden han var fabrikschef på en möbelfirma, bygga på egen hand. Dessutom spelade han fiol bland annat i en kammarorkester i Hässleholm.
Hemma i radhuset hänger diplom på en vägg som vittnar om de fina utmärkelser hans instrument fått vid bedömningar i tävlingar i Ludvika och Mittenwald i Tyskland. Det instrument som fått gulddiplom plockar han fram och visar. Den guldbruna lacken lyser i vintersolens bleka sken från fönstret, randningen i lönnträet i botten är gudomligt vackert.
– Jag har köpt in allt trä i Tyskland, förklarar Thure.
Inte vilken lönn eller gran som helst. Gran från Tyskland, den bästa lönnen kommer från Bosnien.
Anledningen till att instrumenten får en bra ton och resonans är att han är mån om träets inneboende ton; det ska vara ett e, säger han.
När Thure var som bäst, säger han, tillverkade han en fiol på 150 timmar.
För några år sedan fick han en förfrågan om han ville renovera Maria Bakalovas fiol, den unga lovande violinisten från Kiev som brukar gästa Broby. Men fiolen var i så dåligt skick, tyckte Thure och lånade ut en av sina egna.
När Maria skulle åka hem kunde inte Thure, som fascinerats av Marias spel, låta henne fara hem med den gamla utan han skänkte henne instrumentet. I julas fick lillebrodern Pablo, via Uno och Carin Karlssons musikerfond, en fiol. Thure ingår i en ganska liten skara fiolbyggare i Sverige som deltar i bedömningar av instrument.
– Det finns väl ett halvdussin, tror Thure.
Att hans kunskaper är att räkna med visar det faktum att han 1996 fick äran att ta hand om en fiol som Paganini ägt, en Guarneri del Gesù. Det var via Dina Schneidermann, känd solist som då bodde i Kristianstad, som lyckats få fiolen till en utställning i Uppsala. Det var meningen att en fiolbyggare från Italien skulle följa med och ta hand om fiolen. Dina Schneidermann berättade att det fanns skickliga fiolbyggare i Sverige, något som italienarna inte kände till.
Då visade Dina Schneidermann den egna fiolen, byggd av Josef och Antonius Gaglianus 1760, som Thure renoverat. Italienarna föll till föga. – Paganinis fiol var värd 25 miljoner kronor. Varje kväll låstes den in på polisstationen i Uppsala. En sekreterare noterade allt som hände med fiolen, berättar Thure som varje morgon och kväll fick montera på eller av hakskyddet för att fiolen skulle få plats i orginaletuiet som varje kväll plomberades.
– Oerhört spännande att få hand om en sådan fiol. Sedan år 1900 är det bara 16 fiolbyggare som haft samma uppdrag.
Inga-Lill Bengtsson
044 - 47 000
ingalill.bengtsson@kristianstadsbladet.se
