Tre lokala hembygdsföreningar presenterar gemensam årsbok

Årsboken delas numera av tre hembygdsföreningar efter att Göinge och Knislinge började arbeta med boken för 40 år sedan och under de fyra senaste åren har även Hjärsås medverkat i den.

– Och bara det är härligt, att vi kan ha ett sådant fint samarbete. Det är ju också naturligt, det är inte några orter som ligger långt från varandra, säger Jensén.

1921 kom den första årsboken, men eftersom det var ett uppehåll 1922 firas den 100:e årgången först 2021.

– Då, i början, var det bara män som skrev, säger Jensén om det faktum att den första texten, skriven av en kvinna, kom med 1947.

– Numera ser vi även att kvinnor och yngre är med och bidrar. Och det känns riktigt bra, vi försöker verkligen få in yngre.

Ett exempel på unga skribenter är Albin Carlssons text ”Hur jag räddade ödegården Heragården”, om gården i Bössebacken som han köpte 2015.

En annan är Therese Oleskogs text om hur Knislinge förändrades på 1960-talet.

– En oerhört intressant text, berömmer Sven Jensén.

Årsboken har också, lagom till 100-jubileet, uppmärksammat flera händelser som faktiskt firar omkring 100 år.

Broby hembygdspark och Kviinge prästgård firar båda 100 år och Tydingesjöns festplats blev på 1920-talet ett nöjes- och rekreationsområde med mer än bara bad.

Lägg där till att kvinnlig rösträtt firar 100 år, vilket också uppmärksammas i årsboken. Omslaget pryds av Ester Ekelund (1877-1973) och hon bodde under en stor del av sitt liv i Knislinge. Det är blott den andra gången i historien som ett personporträtt pryder bokens framsida, efter att Per Johnsson (en av grundarna till Göinge hembygdsförening och Broby hembygdspark) tog plats där år 2000.

Men så var heller inte Ester, barnmorska till yrket, vem som helst. Hon var den första kvinnan i Knislinge som tog körkort och skaffade bil och den första kvinna i landet som blev styrelseledamot i en bank.

– Kvinnor kan, bara de får chansen, säger Jensén.