Scars on Broadway: Scars on Broadway
Det nya projektet är mjukare och rockigare än man är van vid när Malakian hållet i gitarren, men mycket påminner om hans gamla band. Inte så konstigt när han spelar alla instrument själv (bortsett får trummor - gamle bandkompisen John Dolmayan ställde upp).
Det är tajt och välspelat vilket gör det extra imponerande att han komponerat, producerat och spelat i princip allt på hela skivan. Han till och med sjunger riktigt okej.
Den prestationen gör emellertid ingenting åt det faktum att musiken är avgjort ointressant. Genrerna blandar sig som rotfrukter i en milkshake från viktväktarna. Resultatet är lika aptitretande - en gråaktig sörja som du knappast tänker dricka bara för att någon säger "nyttig".
Ordentligt pinsamt blir det om man lyssnar på texterna. När Daron Malakian genom ett helt stick och utan en gnutta självdistans upprepar "We're on drugs" känner jag en otrolig tacksamhet över att jag inte är ett amerikanskt high school-barn. För det är väl dem han riktar sig till? Ingen annan kan uppfatta det här som ens en smula utmanande.