Hanna är framtidens Anja

I Vångabackens första större tävling i storslalom på 17 år såg Hanna till att bärga segern i sin egen klass, kvaltävlingen till Lilla Världscupen, damer 10-11 år.

Hon hade dessutom bättre tid än många av de äldre konkurrenterna, såväl killar som tjejer.

Ifjol kom Vångabergets slalomklubbs stora talang på tionde plats i riksfinalen av Lilla Världscupen, hon var bästa skånska åkare.

I år är målet satt högre.

– Hanna har en gudabenådad teknik. Hon åker ifrån de flesta av oss vuxna, säger Bert-Ola Nilsson, eldsjäl i Vångabergets slalomklubb. Fast är det något som skiljer Hanna Westman från frimodiga, tuffa Anja Pärson så är det just kaxigheten.

Hanna är blyg, skruvar på sig och vill helst inte svara på Bladetsportens frågor alls.

– Jag är väl ganska nöjd idag, säger hon tyst.

Men det brukar väl gå ganska bra för dig?

– Ibland. Det är olika.

Är målet att bli lika bra som Anja?

– Kanske.

Vilken disciplin är roligast?

– Super G. Det är kul när det går fort, säger Hanna ännu tystare, med blicken i snön.

– Hanna skulle ha lite mer av storebrorsan Carls kaxighet, säger Bert-Ola Nilsson.

Carl Westman, 13, är också en stor alpin talang. Han ger allt. Alltid.

Vilket brukar ha till följd att Carl bara kommer i mål i ungefär hälften av tävlingarna han ställer upp i.

– En gång ledde han med fyra sekunder efter första åket – alltså med en gigantisk marginal. Och så ger han allt i andra åket... och kör ut, flinar Bert-Ola, och skakar på huvudet. Carl ledde sin klass med god marginal efter första åket i Vångabackens tävling. Och i går lyckades han faktiskt ta sig ned även i andra åket – han vann sin klass med flera sekunder tillgodo.

Talangerna saknas alltså inte. Men kan verkligen en åkare från Skåne bli en ny Anja Pärson?

– Tja, Pernilla Wiberg växte ju upp i Norrköping, med en hemmabacke som var ungefär som den här, kontrar Bert-Ola.

I Hannas ålder har de skånska skidåkarna inga problem att hävda sig mot åkare från nordligare breddgrader. Så sent som förra helgen kom Hanna Westman trea i LVC-kval i Vetlanda, mot ett stort antal konkurrenter från Småland. Och de småländska åkarna ligger på samma nivå som åkare från både Värmland och Norrland...

– Men när man kommer upp i junioråldern så behöver man nog lämna Skåne om man ska fortsätta att utvecklas, påpekar Hannas pappa, Anders Westman. Men det krävs en hel del av en skånsk alpinåkare, jämfört med åkare från trakter med både backar och mycket snö under vintrarna. Bor man i landets sydligaste del, där det i bästa fall finns snö under några få veckor på vintrarna, är det inte direkt att kliva ut genom dörren och ta på sig skidorna för att köra ett träningspass.

Skånska skidåkare får tillbringa många helger med att ta sig till Sunne, Sälen, Borlänge, Norge eller Österrike för att träna skidåkning.

– Vi är iväg åtminstone varannan helg för träningsläger eller tävling, berättar Anders Westman.

Som tur är så är hela familjen Westman intresserad av utförsåkning. Pappa Anders är eldsjäl i Vångabacken, och tränare både i Vångabergets skidklubb och Skånes andra stora alpina klubb, Landskrona SC. Anders tävlade för den delen också i går, i DM:s veteranklass.

Det var en klass som mest handlade om prestige – åkarna som ställde upp är nämligen Vångas och Landskronas klubbars skidtränare.

Man samtliga fick se sig slagna av distriktsinstruktören Petter Lindström. Lindström, som tävlat en hel del förr om åren, kom i mål en dryg sekund före konkurrenterna i första åket.

– Men det är ett fall framåt. I fjol vann han med fyra sekunder, konstaterade Anders Westman.

Cecilia Isberg