Hett revanschmöte
Tosteberga tog sig överraskande till final i förra turneringen, men efter en olycklig start vann Hässleholm finalen med hela 5–1. Men matchen som satt på näthinnan när vi lämnade Idrottshallen på trettondagseftermiddagen 2002 var semifinalen mellan Tosteberga/Nymölla och Åhus HBK. Så här skrev vi om turneringens match 2001/2002: ”Den här semifinalen hade allt! Kamp, mycket mål, spänning och en sanslös avslutning” Så här skriver vi efter gårdagens drabbning: Den här matchen hade allt. Kamp, mycket mål, spänning och en sanslös avslutning. Fast vi dubblar värdena i superlativen jämfört med semifinalen för nästan ett år sedan. Det är ett måste.
– Det här var krig. Vi spelar fysiskt här inne och det tålde inte Åhus idag. Dom blev griniga, drog på sig utvisningar och tappade tålamodet, säger Mats” Matte” Andersson, tränare i Tosteberga/Nymölla, efter thrillern.
För thriller var precis vad det var.
– Såna här matcher är inte bra för ”pumpen”.
Åhus HBK började bäst och hade ledningen med 2–0 och 3–1.
– Vi blev för fega efter det. Vi vågade inte spela vårt spel utan blev istället ängsliga och försiktiga, det straffade sig, säger Åhus nye tränare, Joacim Welander. Jesper Karlsson jobbade in 2–3 och Björn Andersson, en mästare på att täcka och hålla i bollen, vände bort sin gubbe och vräkte in kvitteringen.
Sen tog Tostebergas Johan Berntsson över huvudrollen. Med 53 sekunder av matchen hade Berntsson ställt in siktet rätt, efter några misslyckade vådaskott träffade Berntssons projektil mitt i prick. Det trodde vi skulle bli segermålet.
Och än mer säkra blev vi när Åhus Christian Sigfridsson fick rött kort efter en våldsam tackling vid sargen. Då återstod endast en halv minut av matchen. Men Johan Berntsson fick hjärnsläpp, han lirade bollen rätt i gapet på badortspojkarna och Christian ”Sillen” Olsson kunde göra 4–4 med 20 sekunder kvar. Nu kunde vi ta gift på att sudden death väntade. Men i denna matchen gick det inte att förutse någonting. Tosteberga spelade sig fram till läge och Zoran Arsenovic blev kapad av Åhus målvakt Andreas Lewitz.
Lewitz fick också han det röda kortet upphalat framför nosen (efter sitt andra gula kort) och han fick lämna planen. Domarna hade gjort tecknet för att tiden skulle stannas till sekreteriatet men enligt Åhuslägret stannades tiden i-n-n-a-n domare Roger Persson visade tecknet.
– Hade sekreteriatet följt domarnas tecken skulle matchen varit slut. Då hade vi fått en sudden death och även om vi varit två man minde då så vet man aldrig vad som hade hänt, menar Jocke Welander.
Klockan stannades på 9.59 och frispark väntade. Johan Berntsson stegade fram och satte 5–4 till Tosteberga. Målet godkändes – men då kom nästa fråga. Hann verkligen Berntsson, med sats, stega fram till bollen, klippa till den och få den över mållinjen på en enda sekund?
– Det är väl tveksamt, det låter ju inte som det vore möjligt. Men det är svårt, den mänskliga faktorn spelar in, det tar några tiondelar innan klockan sätts igång efter det att domaren blåst och sånt är inte lätt att freda sig mot, säger Welander.
Domarna reder ut saken.
– Klockan ska inte starta när vi blåser utan när spelaren slår till bollen, så är det även utomhus. Därmed hann Berntsson göra mål under den sista sekunden, förklarar Roger Persson.
