I Leksand brinner alla för hockeyn
Det vilar en märklig stämning över det lilla samhället invid Siljans östra strand.
Det är tisdag förmiddag och morgondimman har precis lättat, men känslan av oro och förtvivlan ligger kvar som en våt filt över bygden.
Vardagslunken är igång, och masar och kullor slår sig ned vid sina arbetsplatser, ställer sig vid arbetsbänken eller handlar sina matvaror.
Det kan tyckas vara en vecka som många andra. Men så här i början av april är det något som inte stämmer, något som inte känns rätt. Mats Brolin jobbar på Leksands räddningstjänst och är en av många som lever med Leksands ishockey på nära håll. Han går på matcherna och följer laget via radio, tv och tidningar. Brolin sätter fingret på den märkliga känslan:
–Det vi upplever nu är den största kris som kommunen någonsin gått igenom, och den drabbar alla oss som bor i och omkring Leksand.
Det kan låta som hårda ord, men brandmannen som brinner för hockeyn är allvarlig när han säger:
–Ishockeyn betyder så otroligt mycket här uppe. Så gott som alla i hela bygden är engagerade, och alla är beroende av den på ett eller annat sätt. Det finns siffror som visar just vilken effekt Leksands IF har på det övriga samhället:
I en kommun med bara 15000 invånare är Leksand den sjunde största arbetsgivaren med 50 anställda. Klubben omsätter 45 miljoner kronor om året.Varje år genererar klubben 5 miljoner kronor till stat och landsting i form av arbetsgivaravgifter och skatter.
Leksands kommun drar årligen in 3,5 miljoner skattekronor från klubben.Sommarens hockeyskola ger intäkter på 2,8 miljoner kronor enbart till kommunens hotell, stuguthyrningar och camping.–Förutom vad stat, kommun och landsting får ut av hockeyn är naturligtvis näringslivet enormt beroende av att ha ett elitserielag på orten, säger kommunchefen Göran Wigert.
Som exempel nämner han arrangemang som kommunen, Leksand och näringslivet arbetat med vid bortamatcher i Globen i Stockholm.
–Vi bjuder in företag från Mälardalen, och försöker få dem att flytta sina företag till oss. Den satsningen har på två år gett omkring 20 nya arbetstillfällen i kommunen.
En annan aspekt är den mediala bevakningen. En undersökning från 1994 visade vad folket i övriga landet främst förknippar med Leksand. 95 procent av männen och 85 procent av kvinnorna svarade ishockey. Därefter följde Leksands Bröd och midsommar. Men trots bilden av klassiska, anrika Leksand har årets säsong varit tung. Leksand har rasat samman och ligger efter halva kvalserien på tredje plats efter Södertälje och Björklöven – utanför de båda elitserieplatserna.
Fem matcher återstår, bland annat onsdagens möte med Oskarshamn.
Leksands fortsatta öde kommer att följas av andra hockeyklubbar, för lagets framtid är något som även berör konkurrenterna.
För rivalen Brynäs skulle det exempelvis innebära mellan 1 och 1,5 miljoner kronor per säsong i uteblivna intäkter om Leksand ramlar ur elitserien.
–Det vore ett hårt slag, säger Brynäs klubbdirektör Börje Olsson.
–För oss är derbymatcherna mot Leksand väldigt viktiga, men även andra klubbar skulle förlora pengar om de ramlade ur. Leksand drar alltid mycket publik. Men oron är trots allt störst på hemmaplan.
–Jag vill och hoppas att de klarar sig kvar, men det är klart att man är orolig, säger Barbro Ersdotter, som tillsammans med dottern Moa Gustafsson, 2 år, precis klarat av dagens runda till Hemköpsbutiken nere på byn.
–Hon där, säger Barbro och nickar mot Moa vars LIF-mössa trillat alldeles för långt ner i pannan.
–Hon är redan familjens största Leksandssupporter.
Men Moa är inte ensam. Var man än vänder sig i Leksand finns det någon som har åsikter.
–Att spela här är något alldeles speciellt, det ska man ha klart för sig, säger backen Magnus Svensson, 38, som gör sin 16:e säsong i Leksand.
–Så mycket som folk engagerar sig här omkring... det finns inte någon annanstans.
Någon skulle säkert säga att hockey inte är allt i Leksand.
Det är det enda.
