"Jag är en kvinna, precis som alla andra i laget"
Amerikanskan Lia Thomas blev nyligen historisk som den första transkvinnan att vinna ett collegemästerskap i simning. Thomas, som påbörjade sin könskorrigering 2019 och tilläts tävla som kvinna 2020, vann distansen 500 yards (457 meter) med över en och en halv sekund.
Thomas dominans på collegenivå är kontroversiell. Utanför anläggningen i Atlanta och på läktaren genomfördes mindre demonstrationer mot Thomas medverkan.
– Jag är en kvinna, precis som alla andra i laget, har Lia Thomas tidigare sagt i en intervju med Sports Illustrated.
På Twitter skrev både Floridas guvernör, republikanen Ron DeSantis, och Caitlyn Jenner, OS-guldmedaljör i tiokamp 1976 som själv kom ut som transsexuell 2015, att tvåan i loppet, Emma Weyant, är den rättmätiga vinnaren.
Friidrottsbasen orolig
Debatten om inkluderingen av framför allt transkvinnor inom elitidrotten är stor i USA. Det nationella simförbundet införde nyligen nya tävlingsregler som innebär att transkvinnor måste visa att de inte kan dra nytta av den fysiska utvecklingen de haft före könskorrigeringen. Det nya regelverket säger att elitsimmare som tidigare varit män måste uppvisa medicinska intyg på att de under minst 36 månader haft tillräckligt låga testosteronnivåer för att få tävla på damsidan.
Men frågan är inte bara het innanför USA:s gränser. Det internationella friidrottsförbundet World Athletics ordförande Sebastian Coe vill att Internationella olympiska kommittén (IOK) inför gemensamma regler för alla OS-idrotter.
– Jag anser att damidrottens integritet, och dess framtid, blir väldigt skör om vi inte gör rätt här, säger han enligt The Guardian.
– Kön kan inte trumfa biologi. Som förbundsordförande har jag inte den lyxen. Den lyxen har andra organisationer, som inte behöver behöver ta hand om de praktiska bitarna som sådana här frågor innebär.
"En klar fördel"
Angelica Lindén Hirschberg är professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet. Hon var medicinsk expert för World Athletics under rättegången mot Caster Semenya i Idrottens skiljedomstol 2019. Hon ser likheter mellan fallen.
– Utifrån idrottssynpunkt kan man säga att både hyperandrogenism och transgender kan ha samma betydelse, säger Lindén Hirschberg till TT.
Hon konstaterar att såväl transkvinnor som kvinnor med hyperandrogenism, ett tillstånd som gör att testosteronproduktionen är kraftigt förhöjd, har en klar fysisk fördel mot andra kvinnor, vars produktion av testosteron är 10–20 gånger lägre.
– I dag vet vi ju att testosteron är väldigt viktigt när det kommer till fysisk prestation – och då bedömer man att det är en klar fördel. Det är därför det finns regelverk, säger hon.
Angelica Lindén Hirschberg säger att även om en transkvinna genomgår hormonbehandling för att sänka testosteronnivån så kommer effekterna från puberteten att finnas kvar.
– När det gäller fysisk prestation är forskarsamhället i princip överens om att könsskillnaden uppstår i samband med puberteten, säger hon.
Absolut rättvisa inte möjlig
Lindén Hirschberg anser inte att transkvinnor bör uteslutas från att tävla på elitnivå, men tycker att det är rimligt att det finns regelverk.
– Sedan kan det vara så att även om man har regelverk så kan man inte uppnå total rättvisa.
Hon fortsätter:
– Man måste förstå att det här är väldigt svåra frågor, och att man försöker balansera mellan att vara inkluderande samtidigt som det ska vara så rättvist som möjligt.
TT: Är den balansgången möjlig?
– Jag tycker att idrottssamhället är skyldigt att i möjligaste mån försöka uppnå rättvist tävlande.
TT: Är det möjligt att ur ett sportsligt perspektiv uppnå absolut rättvisa?
– Nej, det tror jag inte.
Fler aspekter att ta hänsyn till
Ur ett medicinskt perspektiv är frågan enkel att besvara, enligt Angelica Lindén Hirschberg.
– Men det är inte bara det vi måste ta hänsyn till, utan också de andra perspektiven – vad som är etiskt och vad som ingår i mänskliga rättigheter. Då blir det otroligt mycket mer komplext, säger hon.
För att inte riskera att exkludera transsexuella idrottare eller de med hyperandrogenism – såsom den sydafrikanska löparstjärnan Caster Semenya – ser Lindén Hirschberg att man är försiktig när man ändrar reglerna så att de inte slår för hårt.
– Särskilt inte under en period när vi ser att det här börjar ändra sig väldigt snabbt, att fallen ökar i antal samt att vi inte vet vad det kan ha för konsekvenser på sikt. Då är det klokt att avvakta med nya regler.
Fakta: Hormonbehandling
Personer med diagnosen könsdysfori, som med andra ord inte identifierar sig med det biologiska kön som de tilldelats vid födseln, kan genomgå behandling med könshormoner inför, eller i samband med, en social övergång.
Hos personer som för sin könsdysfori behandlas med testosteron ger behandlingen mörkare röst, mer kroppsbehåring och minskad bröstkörtelvävnad. Andra effekter är att menstruation uteblir, klitoris förstoras och muskelmassan ökar i förhållande till mängden kroppsfett.
Personer som för sin könsdysfori behandlas med östrogen får tillväxt av bröstkörtelvävnad samt minskad erektionsförmåga, testikelstorlek och spermieproduktion. Andra effekter är mjukare hud, minskad skäggväxt och kroppsbehåring och mer kroppsfett i förhållande till muskelmassan.
De flesta fysiska förändringarna sker under de första två åren. Behandlingen med könshormoner pågår sedan livet ut.
Källa: Socialstyrelsens "Till dig med könsdysfori", januari 2020
Fakta: Hormonbehandling
+ Laurel Hubbard, tyngdlyftning: Nyzeeländskan blev i somras historisk som den första transkvinnan i OS. Den favorittippade 43-åringen slogs dock ut efter tre misslyckade försök i ryck, meddelade senare att hon lägger av – och tackade IOK för att hon fick delta i spelen. "Jag hoppas att jag bara genom att finnas till kan bidra till någon form av inspiration", sade Hubbard.
+ Mianne Bagger, golf: Danskan blev 2004 den första transpersonen att spela en professionell golftävling när hon ställde upp i Australian Open. Bagger, som gick den första rundan på tolv över par, sade efteråt att hon hade svårt att hålla nerverna i styr. Hon kvalade sedan in till Europatouren, och även om de sportsliga framgångarna uteblev bidrog hon till att bland annat USA-touren slopade kravet på att spelaren ska vara född kvinna för att få delta.
+ Renée Richards, tennis: Stoppades från att delta i US Open 1976, men stämde sedan det amerikanska tennisförbundet – som krävde att kvinnor måste genomgå genetiska tester för att få spela. En domstol i New York dömde sedan till hennes fördel och hon medverkade i US Open flera gånger i såväl singel som dubbel.
+ Emily Bridges, cykel: Stoppades för några dagar sedan från att delta på damsidan i helgens nationella tävlingar i Derby. 21-åringen tilläts först delta med hänvisning till det brittiska förbundets policy för transpersoner och icke-binära. Men UCI, det internationella cykelförbundet, bedömer att Bridges inte är berättigad att tävla som kvinna eftersom att hon redan har en aktiv UCI-licens som man, och således får vänta till att den löpt ut innan hon söker licens som kvinnlig åkare. Det första beslutet att låta Bridges, som påbörjade hormonbehandling i fjol, tävla i damklassen i Derby skapade stor kontrovers, och flera andra kvinnliga cyklister hotade med bojkott om hon tilläts ställa upp.