Kjell-Erik Ståhl: ”Det lär bli en eller ett par dagars sorgearbete”

Friidrott/Kristianstad

När Bladetsporten ringer upp så befinner sig Kjell-Erik Ståhl i Göteborg.

– Jag är och och hälsar på dottern, och det var faktiskt hon som noterade att rekordet slogs, säger Ståhl, som var lika överraskad som många av oss andra.

– Jag trodde kanske att det var någon med afrikanska rötter som på allvar skulle utmana rekordet, men David Nilsson har verkligen utvecklats extremt under det här året,

Känner du honom?

– Absolut, men kanske framför allt hans pappa (Kåge). Det är en riktigt idrottsfamilj från Öland och Davids bror Markus var en duktig tiokampare.

Rekordet slogs i Valencia. Vad vet du om den banan?

– Jag sprang där själv som 45-åring och minns att det är en flack bana som är lämpad att göra bra tider på. Och den här tiden på året så är vädret dessutom optimalt. Inte för varmt och inte för kallt, utan perfekt löparväder. Jag gissar dessutom att de haft tillgång till harar.

Har du hunnit gratulera honom?

–Nä, jag har inte hans telefonnummer, men det blir säkert tillfälle till det längre fram.

Kjell-Erik Ståhl är Sveriges genom tiderna främste maratonlöpare. Totalt blev det 101 maratonlopp. I 70 av loppen sprang han under 2.20 – och det svenska rekordet, 2.10:38 noterade han på VM i Helsingfors 1983.

– Det var den 14 augusti, en söndag och det var 22 grader vid starten i Helsingfors.

Kjell-Erik Ståhl sprang i mål som fyra med tiden 2.10:38.

Svenskt rekord – och en supertid som stod sig i 36 (!) år.

David Nilsson har nu tagit över rekordet på distansen. Men Kjell-Erik Ståhl sitter säkert på tronen när det gäller kungen av svensk maraton.

– Jag säger som Ingemar Johansson: en gång champ, alltid champ. Som sagt...en eller par dagars sorgearbete lär det bli, sen får man se det ur ett positivt perspektiv. Jag har trots haft rekordet i 36 år och det bevisar att vi höll ganska bra klass på 80-talet.

Bakom Kjell-Erik Ståhl finns namn som Tommie Persson och Åke ”Biten” Eriksson.

– Det blir nästa grej för David (Nilsson). Att bevisa att han är en mästerskapslöpare och nu förstår jag att han lär få chansen i Tokyo, säger Ståhl, som fortfarande springer.

– Jag springer varannan dag. I går var jag ute på 12-kilometersrunda här i Göteborg.

Han har dock slutat att tävla.

– Jag springer för att bromsa åldrandet och för att må bra helt enkelt.