Lindahl: "Är EM farväl till fotbollen?"

– Fotbollen har varit en hobby, en tillflyktsort, ett jobb. Men det är ett jobb med en deadline.

Så inleder fotbollsmålvakten Hedvig Lindahl den sista delen i sitt sommarprat. 39-åringen har varit en del av det svenska landslaget i 20 års tid och är fortfarande förstavalet mellan stolparna.

Hon är nu iväg med landslaget för att jaga EM-guld i England, och hennes sommarprat släpps samma dag som Sverige premiärspelar mot Nederländerna. Och kanske blir det så att Lindahl, som är klubblös, gör sitt sista professionella framträdande på fotbollsplanen i EM.

– Frågan är: Är det farväl till fotbollen efter vår sista EM-match i sommar? Jag vet inte. Det är den där mentala pingismatchen. Mer än 30 år i ett fotbollsmål har gett mig enormt mycket. Å andra sidan, vad hade hänt om jag hade valt en annan väg?

Lindahl berättar att det är mycket inom fotbollen som hon har tröttnat på. Hon känner ett större behov av att få göra små och stora val i livet – utan att ha fotbollen i bakhuvudet.

– Jag är inte helt nöjd med fotbollslivet. Dels har jag inte nått dit jag vill tillräckligt snabbt, och dels har mitt liv som fotbollsspelare varit väldigt inrutat. Nu vill jag ha mer frihet, säger hon och fortsätter:

– Att alltid tänka på vad man äter, att man sover tillräckligt, att man är redo för nästa träning och match – fotbollen styr allt. Jag är så jävla trött på det.

Lindahl berättar även om sin uppväxt. Hennes mor och far separerade tidigt i Lindahls liv och ju längre tiden gick, desto mer fasades hennes mor ut. Lindahl säger att det inte alltid var smärtfritt vid överlämningarna och att det gick så långt att advokater kopplades in för att medla, så att tiden med respektive förälder blev mer balanserad.

– Kan det vara så att barn har ett behov av att fly iväg föräldrarnas konflikter? Jag kan tänka mig att min tillflyktsort blev fotbollen och att den växte i betydelse ju större avståndet blev till mamma, säger Lindahl.

Nu, när tankarna på livet efter fotbollen gör sig påminda allt oftare, upplever Lindahl att det för henne mycket närmare sin mor än vad hon kanske någonsin tidigare har varit.

– En fotbollspension kommer snabbare än i många andra yrken. Mamma, som nu har gått i pension, förstår de tankarna och känslorna som jag går igenom bättre än många andra. Fotbollen har varit nödvändig för mig men när jag nu börjar göra bokslut inser jag att den inte längre fyller samma funktion. Jag har inte samma behov av en tillflyktsort, säger Lindahl.