Marcus: Poängen var kanske inte så pjåkig ändå, Ola

IFK Kristianstad i Champions League. HIF Karlskrona i elitserien. Två lag som har haft enorma problem att knyta till säcken sista tio.

I går höll historien på att upprepa sig när IFK Kristianstad och Kielce bjöd de 4 500 i publiken på ett högklassigt drama där både spelarna och den hängivna publiken slets mellan hopp och förtvivlan.

IFK satt i förarsätet i slutet men precis som i matcherna mot både Pick Szeged och Montpellier (i synnerhet) så höll allting på att skita sig i slutminuterna.

32–29 och 33–30 blev till 34–34 och 35–35. Och när Iman Jamali avlossade sitt sämsta skott i matchen med bara tolv sekunder kvar rök segern all världens väg. När Kielce sen fick straff i slutsekunden var åtminstone jag bergsäker på att de två poängen skulle hamna hos de polska gästerna.

Jag menar, Tobias Reichmann mot Nebojsa Simic. Hallå? Tysken hade satt 26 av 27 straffar i EM och hade inför den avslutande straffen gjort nio mål på nio skott mot Simic och Leo Larsson.

Och jag var knappast ensam om att gå all-in på den iskalle tysken i det läget.

Men Simic är Simic. Go, galen och glad. Och så kan han det här med att stoppa handbollar från att gå i mål. Inte för att han gjorde någon lysande insats i övrigt i går – det var i stället Leo Larssons briljanta inhopp som tog IFK in i matchen efter paus – men efter straffräddningen hade alla glömt vad han gjort tidigare i matchen.

Jesper Larsson brukar säga ”det viktiga är inte procenten, det viktigaste är n-ä-r man gör räddningarna”. Och Nebojsa Simic hade knappast kunnat välja ett bättre tillfälle.

Kanske är det så att IFK någonstans har börjat lära sig hur det fungerat mot storfräsarna ute i Europa?

Nu hade man förvisso lite flyt, men de darrade ändå inte på samma sätt som de gjort mot Pick Szeged och dubbelt upp mot Montpellier.

Att de tappade sin tremålsledning i slutet berodde mer på ett tröttkört försvar och haven i IFK:s defensiv gjorde att Kielce kunde göra både snabba och enkla mål. Hade IFK orkat hålla ihop sitt försvarskit ända in i slutet så hade man också rott hem den här matchen.

En poäng betyder att IFK är två poäng bakom Montpellier på den sista slutspelsplatsen. Men det är egentligen tre eftersom Montpellier har inbördes möte att gå på vid samma poäng.

Fransmännen ska helst inte ta fler poäng och då har de ändå jumbon Kolding kvar att möta, på bortaplan, men ändå. Skulle fransmännen vinna där måste IFK ta fem poäng på de tre avslutande matcherna och då ska man bland annat möta Vardar borta (nästa lördag) och ta emot Barcelona här hemma. Sug på den.

Och det var väl de tankarna som Ola Lindgren hade i bakhuvudet när han sa att poängen mot Kielce inte betydde något.

Den brandgule optimisten hoppas förstås på att Kolding gör sitt mot Montpellier och kan man knipa en pinne mot Kielce kan man göra det mot Barcelona, som en uppeldad Nikolas Larsson sa efter slutsignalen.

Och landar vi där tycker nog inte herr Lindgren att den här poängen var så pjåkig ändå…