Övningskörning i Åhus

- Vi är ju här för att ha kul. Vi tänker inte på att vinna, säger Sara Smith, som liksom sina lagkompisar har texten "Övningskörning" tryckt på tröjorna.

Och efter premiärmatchen förstod man varför. Men inte blir det tråkigare eller sämre för det. Det var ju bara "övningskörning". I idrottssammanhang pratar man ofta om det ädla i att offra en hörntand för att nå segrar.

Och på Åhus Beachhandboll finns det de som kör huvudet in i väggen just för att få en medalj runt halsen.

För Upsala IF:s tjejer är ett enda gjort mål fullt tillräckligt.

Det är rent av lagets målsättning.

På Åhus Beachhandboll Festival gjorde gänget sin första match någonsin i tävlingssammanhang (!), sedan starten i höstas. Bladetsporten fanns med från start och följde tjejernas måljakt mot Vinslöv. I början kunde inte ens Vinslöv göra mål. Det var bortkastade bollar, eller så stod stolpen eller ribban ivägen.

- Det är 0-0 utropar en av tjejerna entusiastiskt.

Det var mållöst i tre och en halv minut. Men när det brast så brast det rejält. Trots 0-11 så var det Upsalas tjejer som var gladast. Vinslövstränaren tyckte att spelet lyste med sin frånvaro. "Övningskörarna" fick i alla fall till ett par avslut på mål.

- Härligt. Vi behövde en match för att komma in i det. Det är viktigt att se hur det fungerar, så man lär sig. Vi visste ju inte alls hur det skulle vara, ler Kajsa Wittner.

Vad är det knivigaste med beachhandboll?

- Det är att man måste ha koll på så mycket på en gång ute på plan. De är sexton kompisar under namnet "Övningskörning". Några av tjejerna såg sina lillebröder lira i Åhus. Och med det föddes idén om att starta ett lag. Man tjatade och fick medhåll av Eva Smith, samt Annika Bring, som sedan tidigare är ungdomsledare i Upsala IF. De lät det då, lilla tjejgänget få prova på under tre träningar.

- Vi sa att vi kör tre träningar och så får vi se. Men vi var helt säkra på att få lägga ner.

Första träningen blev lite av en parodi. De flesta tjejer hade ju knappt rört en boll tidigare.

- Jag har hållit på med dans, berättar Kajsa Wittner.

- Och jag åker mest alpint, säger Sara Smith.

- Det blev en massa asgarvande. Tjejerna visste inte hur de skulle springa eller förstod inte domarnas tecken, skrattar Eva Smith.

Men snart var det andra bud. Det blev träning en gång i veckan med en entusiastisk grupp, som i slutet av maj äntligen fick ge sig ut i sanden.

- Det är ju vanligast att spelare börjar att droppa av i fjorton-femtonårsåldern, men här var det tvärtom. Smått unikt, myser Eva Smith.

Några träningar och tre träningsmatcher senare styrdes kosan mot Åhus. Med blåa tröjor och trycket "Övningskörning" visade tjejerna riktningen. Det var se och lära som gällde. Och återigen bortkastade bollar och förvirring om regler.