Annons

Robin Nilsson: Det blir ohyggligt svårt att behålla Lagergren

Från himmel till helvete och tillbaka. Det var Champions League-premiär och handboll när den är som allra bäst. Vändningar, individuella prestationer i världsklass och avgörande domslut som väckte känslor. Tänk om alla matcher hade kunnat se ut så här.
Publicerad 17 september 2017
Foto: Bosse Nilsson
Foto: Bosse Nilsson

IFK Kristianstad inledde årets Champions League-grupp med att ta en poäng. En besvikelse på förhand, men med facit i hand var det en poäng som trots allt gav mersmak. För det första var Zagreb betydligt bättre än när IFK vann stort förra säsongen. Då basade Veselin Vujovic över en uppgiven spelartrupp som mest verkade göra allt för att bli av med stortränaren.

Den här gången kom man med Qatars silvermedaljör Zarko Markovic som fräscht nyförvärv och med honom ett skytte som varken Leo Larsson eller Gustaf Banke såg ut att vara förberedda på. Tillsammans med Stipe Mandalinic gjorde gästerna mål på precis allt. Åtminstone allt som gick på mål.

Annons

Hade det inte varit för att IFK samtidigt spelade ett disciplinerat anfallsspel kryddat med individuella topprestationer så hade det varit avgjort i paus.

Med Helge Freiman och framför allt Albin Lagergren hade IFK två spelare som verkligen gjorde skillnad. Lagergren skjuter hårdare än någonsin och det där hoppskottet när han liksom får bollen i luften innan han skjuter är så vackert att man kan se det om och om igen. Med sådana här insatser på den allra högsta nivån kommer IFK få ohyggligt svårt att behålla Lagergren.

Åtta mål på nio skott blev 25-åringens facit. Kanske var han till och med 100-procentig?

En handbollsmatch mår ju sällan dåligt av omdiskuterade domslut. Och det där skottet som Lagergren missade var just ett sådant. Bollen träffade stolpen, fick en liten märklig skruv och såg ut att vara på väg in i mål innan den rullade ut igen.

Kanske var det därför domaren först höjde armen för att blåsa mål, men snabbt ångrade sig. Från där jag satt var det omöjligt att se om bollen var inne. Reprisbilderna i arenan missade jag, men verkade uppröra både publiken och Ola Lindgren. Och reprisen i tv-sändningen var från en omöjlig vinkel. Diskussionerna har fortsatt på sociala medier under helgen, men jag har fortfarande inte sett en bild som definitivt visar att bollen var inne.

Viktor Hallén hade en bra vinkel och hävdar att det var mål.

Min kollega Mikael Hallqvist satt i en lika bra vinkel och hävdar det motsatta.

Vi får nog låta det stanna där.

Med facit i hand ska IFK nog ändå vara nöjda med att man fick en poäng. Och framför allt att Zagreb inte fick två. Att inleda med en hemmaförlust mot ett lag man ska ha bakom sig i tabellen hade varit svårt att hämta sig från.

Men ska IFK ha med en slutspelsplats att göra är det uppenbart för vem som helst att det krävs betydligt bättre målvaktsspel. Visst, det är i slutet man gör räddningarna som vinner matcher, men bara om man är hyfsat med i målprotokollet. Det får Leo Larsson tacka Albin Lagergren, Helge Freiman och Philip Henningsson för den här gången.

Annons

Själv tackar jag alla inblandade för underhållningen. Handboll blir inte roligare. Inte mer spännande. Inte mer imponerande.

Och Champions League har bara börjat.

Robin NilssonSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons