Annons

Träning ger självförtroende

Sport • Publicerad 7 oktober 2005

Den som alltid idrottat har generellt ett bättre självförtroende och mer positiv kroppsuppfattning än den som är inaktiv.

Men det är aldrig för sent.

Annons

Får du för dig att börja träna, så stärks din självbild och du blir mer nöjd med din kropp.

Och det behövs heller inga enorma träningsinsatser. Effekterna med ett bättre självförtroende kommer även om du inte lyckas gå ned flera kilo i vikt, skaffa kondition som en orienterare eller bygga snygga muskler.

Det är faktiskt vetenskapligt bevisat.

Att träning har stora positiva effekter rent fysiskt är både välkänt och väldokumenterat.

Men att motion också påverkar den mentala hälsan i positiv riktning har forskarna inte haft några bevis för.

Förrän nu.

I en av studierna i avhandlingen, som Magnus Lindwall försvarade förra året på Stockholms universitet, har drygt 100 tjejer mellan 13 och 18 år deltagit. Tjejerna, som samtliga var inaktiva när undersökningen började, delades in i en kontrollgrupp och en träningsgrupp.

– Träningsgruppen fick testa en rad olika träningsmetoder och idrotter, från aerobics till olika bollsporter. Träningstillfällena var två gånger i veckan, uppdelade på ungefär 45 minuters träning och därefter 15 minuters diskussion av livsstil och liknande, berättar Magnus Lindwall.

Träningen hölls i mindre grupper, ledda av erfarna ledare. Tanken var att tjejerna skulle ha en trygg miljö när de tränade, för att minimera ångesten över vad andra tycker om ens kropp.

– Så kallad social kroppsanspänning, det vill säga att man är rädd eller har ångest över hur andra uppfattar ens kropp är mycket högre hos tjejer än vad den är hos killar. Har man mycket kroppsångest söker man sig exempelvis inte till ett gym, därför ville vi ha en avspänd träningsmiljö, berättar Lindwall.

Annons

Att flickor rent generellt har mer ångest över sina kroppar var också skälet till att undersökningen gjordes på just tjejer.

I sex månader pågick projektet, därefter fick tjejerna göra ett nytt test om självuppfattning inriktat mot kroppen och hur du uppfattade sina kroppar.

– Då hade kontrollgruppen legat stilla, medan träningsgruppen förändrat sin uppfattning om sig själva på ett markant positivt sätt. De var mer nöjda med sig själva, resultatet var mycket tydligt, påpekar Magnus Lindwall.

Noterbart är också att de rent fysiska resultaten har en underordnad betydelse för den förbättrade självuppfattningen.

Under det halvår som undersökningen pågick hann det inte bli särskilt stora fysiska effekter av träningen, varken på konditionen eller styrkan hos tjejerna.

– Men det visade ju att man behöver inte få fysiologisk effekt av sin träning för att må bättre mentalt, påpekar Lindwall.

– Det är kanske andra mekanismer som styr det mentala, än de som styr det rent fysiologiska.

Varför stärker då egentligen motion på tämligen måttliga nivåer självuppfattning och självkänsla så markant?

Det finns inget givet svar, däremot flera hypoteser.

– En hypotes kan vara att man gillar sig själv bättre när man lär sig nya färdigheter. Man kanske får bättre koordination av att träna aerobics, och lär sig att hantera sin kropp bättre, vilket i sin tur leder till att man trivs bättre med sig själv, funderar Magnus Lindwall.

Annons

En annan hypotes är att träningen ger avkoppling. Det vet man sedan tidigare, att träning ger en naturlig avspänning i kroppen, och det kan kanske även påverka det mentala?

– Man kan lära sig att lita på sin kropp, man känner att man klarar påfrestningar, och det stärker, säger Lindwall.

Det här med utsöndringen av endorfiner vid träning då –kan inte det också ha en effekt på självkänslan?

– Det finns två olika förklaringsmodeller. Dels den psykosociala, att man trivs bättre med sig själv för att man klarar mer, dels den biologiska/biomekaniska som går in på hormonerna och deras effekt i kroppen. Men då får den omtalade endorfinkicken och effekterna av den inte mycket stöd i forskningen, utan det är snarare serotoninhalten som har betydelse. Signalsubstansen serotonin har betydelse exempelvis vid depressioner, och just nu håller jag faktiskt på och forskar på om träning kan påverka depression, säger Magnus Lindwall.

Omgivningens reaktioner kan också ha betydelse för det ökade självförtroendet hos idrottsaktiva. Om du motionerar bemöts detta oftast på ett positivt sätt av din omgivning, du uppfattas som disciplinerad och flitig –och stärks i dig själv av uppskattningen.

– Självkänsla och självuppfattning är komplext. Det är säkert inte bara en sak som avgör vilken självuppfattning du har, påpekar Lindwall.

Den förbättrade självuppfattningen du får genom att träna är dessutom varaktig. Ett halvår efter att projektet i Halmstad avslutats gjordes en uppföljning av tjejerna som ingått i undersökningen.

Då visade det sig att de tjejer som fått sin självkänsla stärkt genom träningen hade behållit sitt nyvunna självförtroende.

– Men då ska man också veta att många av tjejerna fortsatte att träna efteråt, påpekar Lindwall.

Mera oförklarligt var då att många tjejer i kontrollgruppen, som när projektet avslutades legat ganska stilla i sin uppfattning om sig själva, plötsligt hade fått en tydlig förbättring.

Annons

Men – i kontrollgruppen hade flera tjejer smittats av träningsglädjen i gruppen som motionerade och själva börjat träna efter att undersökningen avslutats...

Vad kan man då dra för slutsatser av allt detta?

– Tja, kanske framför allt att man verkligen ska se till att få tid för sin träning, säger Magnus Lindwall, själv aktiv motionär.

– I dag är ju för få fysiskt aktiva. Många börjar motionera, men problemet är att många slutar inom ett halvår. Man bör hålla på regelbundet under åtminstone tre-fyra månader för att få de positiva psykologiska effekterna av motion, det duger inte att köra stenhårt en vecka då och då. Man måste tänka mer långsiktigt än så. Dessutom behöver man inte köra stenhårt under sin träning, det räcker med ganska måttlig motion för att vinna stora positiva effekter både fysiskt och mentalt, säger Lindwall.

SAXO
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons