GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Förändring föreslås i känslig gruvpolitik

Den svenska gruvpolitiken står oftare på förespråkarnas sida än på motståndarnas, enligt ny forskning. I veckan väntas nya turer i den infekterade Kallak-prövningen, och forskarna efterlyser ett ökat lokalt inflytande för att ge processerna mer legitimitet.(TT)
Publicerad 25 mars 2017

Brittiska Beowulf Mining vill bryta järnmalm i Kallak utanför Jokkmokk, något som bland annat de två berörda samebyarna motsatt sig. Processen har dragits i långbänk och blivit en av de mest infekterade gruvkonflikterna på senare år. Att världsarvet Laponia ligger bara några mil bort är en faktor, och senast på måndag ska Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket yttra sig.

Skilda synsätt i helt grundläggande frågor gör att gruvetableringar ofta leder till konflikter, enligt en rapport från forskare vid Umeå och Luleå Tekniska universitet. Kallak är ett av de projekt som de analyserat.

””

Oenighet

Hållbar utveckling betyder för vissa att inte göra stora ingrepp i naturen, för andra att skapa jobb i glesbygden. Då löser dialog eller samråd inte själva konflikten.

Forskargruppens slutsats är att mineralpolitiken i Sverige i högre grad avspeglar de gruvpositiva aktörernas synsätt, vilket gör att gruvskeptiker upplever att de inte är representerade.

””

Vinnare och förlorare

Forskarna tar inte ställning till själva politiken, men menar att vid beslut där det så tydligt finns vinnare och förlorare är det viktigt att processen upplevs som legitim och rättvis. Forskningsresultat visar att det inte är så i dag, enligt rapporten.

Det finns enligt dem ett flertal förändringar som lagstiftaren, det vill säga riksdagen, skulle kunna göra. Det handlar till exempel om att öka det lokala inflytandet och se över det i dag snäva sakägarbegreppet.

””

Det är en knäckfråga även i Kallak-fallet. Enligt samebyarna kommer gruvan att leda till avskurna vandringsleder för renarna och försvåra renskötseln avsevärt, vilket i sin tur kan påverka Laponia där renarnas närvaro är en del av världsarvet. Gruvbolaget anser inte att effekterna kommer att bli sådana.

TT