Oklart vem som kommer när äldre går vilse

Allt mer teknik används för att öka tryggheten för äldre - bland annat gps-larm och så kallade trygghetskameror.

Med kamerorna kan hemtjänstpersonalen följa de äldre nattetid, istället för att göra hembesök. Med gps-larmet kan en äldre person som går hemifrån ange en position och slå larm.

Men granskningen i tolv kommuner visar alltså på flera brister, framför allt när det gäller gps-larmen.

Vem rycker ut?

På många håll är det exempelvis oklart vem som ser till att den äldre har med sig larmet och har laddat det, vem som positionerar och vem som rycker ut vid ett larm.

Alla tolv kommuner hade olika lösningar. Större kommuner kunde ha en särskild larm- eller jourgrupp, men i andra kommuner saknades det.

Mest positiva till gps-larm var just de anhöriga.

Kunna ta ett nej

Socialstyrelsen konstaterar också att rutiner ofta saknas för att hantera de äldres samtycke kring tekniken. En person med begynnande demens kan ha glömt bort att den sagt ja till tekniken eller glömt varför den finns.

Till exempel handlar det om hur kommunen följer upp samtycket så att brukaren förstår vad insatsen innebär, och att man måste acceptera om personen plötsligt säger nej.

Ersätter inte personal

Trygghetskamerorna fungerar däremot överlag bra, enligt rapporten. Bland annat sover de äldre bättre när de slipper bli väckta av personal som kommer mitt i natten.

Det finns inga tecken på att den nya tekniken ersätter personal, enligt Socialstyrelsen.

Snarare har kamerorna bidragit till att hemtjänsten avlastas och kan ägna sig åt annat än rutinmässiga, långväga nattbesök, som de äldre som verkligen behöver ett personligt besök.

TT