ÖB oroad för försvarsbudgeten
Försvarsmakten hoppas få tre miljarder kronor mer i anslag 2019. Men några anslagshöjningar ser inte ut att bli av så länge Sverige inte har en ny regering. Den budget som övergångsregeringen presenterar i nästa vecka väntas inte innehålla några nya satsningar, vilket kan få många konsekvenser.
Micael Bydén pekar på konsekvenser för samtliga stridskrafter, på reducerad övningsverksamhet och på neddragningar på repetitionsutbildning, krigsförbandsövningar och på vidmakthållande av materielsystem.
Svårt att planera
Riksdagen fattar beslut om budgeten i mitten av december. Men en ny regering kan när som helst under nästa år föreslå extra ändringsbudgetar med höjda försvarsanslag.
ÖB påpekar att ju längre det dröjer med besked från riksdag och regering om anslagshöjningar så blir det allt svårare att planera.
””
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) tror att det parlamentariska läget skapar problem hos många delar i statsförvaltningen, men tillägger att "läget är som det är" och att en övergångsregering har svårt att agera.
””
Försvarsmakten har begärt sammanlagt 18 miljarder kronor i tillskott för åren 2019, 2020 och 2021 för att nå den förmåga riksdagen beslutat om .Men underskottet kan vara större än så.
I en färsk rapport från Ekonomistyrningsverket (ESV) bedöms att det samlade behovet av anslagstillskott fram till 2025 är 88,2 miljarder. ESV har framförallt granskat Försvarsmaktens investeringsplan med bland annat försvarsmateriel och kritiserar brister i den.
ESV-rapporten är en del i Statskontorets utredning av om försvarets budgetunderlag till regeringen har tillräcklig kvalitet. Regeringen har tröttnat på att det ständigt dyker upp nya hål i försvaret som behöver fyllas med pengar.
Försvarsminister Peter Hultqvist betonar att det är viktigt att få fram ett bra underlag inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut så att det kan vila på stabil ekonomisk grund.
””
TT
