Lindahl: Englands väg inte enbart positiv

Det ser ut att bli fullsatta läktare på New York Stadium i Rotherham när England tar emot Sverige i en träningslandskamp på söndag. Det är inte oväntat.

Det engelska fotbollsförbundet (FA) har på senare år investerat stora pengar i damfotbollen, och det har gett resultat. Den inhemska högstaligan Super League har getts högre status - alla spelare är från och med den här säsongen heltidsanställda - och merparten av de största klubbarna på herrsidan har gjort stora satsningar på ett damlag. Samtidigt har marknadsföringen av det engelska landslaget ökat intresset markant, och den avgörande VM-kvalmatchen mot Wales i augusti sågs till exempel av 1,7 miljoner engelska tv-tittare.

Höga publiksiffror

De två senaste träningslandskamperna, mot Brasilien i Nottingham och mot Australien London, lockade 7 864 respektive 6 068 åskådare, vilken kan jämföras med Sveriges senaste hemmamatch, mot Norge i Helsingborg. Då tog sig endast 2 639 personer till Olympia för att bevittna en svensk 2-1-seger.

Hedvig Lindahl har spelat i Londonlaget Chelsea sedan 2015 och följer utvecklingen i England på nära håll.

Det är lätt att avundas siffrorna, men utvecklingen bör också nyanseras, säger hon och minns Tina Nordlunds tal på Fotbollsgalan 2000. Nordlund tilldelades Diamantbollen 2000 och konstaterade träffsäkert: "Det här var ju kul. Att vara i tv, alltså. Det är ju inte ofta en damfotbollsspelare är det".

"Kommer gå snabbare"

Ett sådant tal skulle fortfarande i dag, 18 år senare, vara svårt att föreställa sig på en brittisk fotbollsgala.

Svenska fotbollförbundet har inte samma ekonomiska resurser som sin engelska motsvarighet. Därför är det svårt att förhindra en utveckling där rikare landslag springer ifrån Sverige ekonomiskt, tror Lindahl. Men det hindrar inte att man söker inspiration i hur FA arbetar.

TT