Evolutionen är bara en teori!
Sedan spär han på med att lungfiskar från havet kröp upp på land för 365 miljoner år sedan och att människan har gått på ben i över sex miljoner år. Han bollar friskt med åldersuppgifter som är högst spekulativa.
Att det är spekulation förstår man, när man jämför denna tvärsäkerhet med den stora tveksamhet som ofta infinner sig hos samma personer, när man frågar dem om vad som hände för bara 2 000 år sedan, på Jesu tid. Då svarar man svävande om att det är så länge sedan att man inte kan veta säkert om Jesus ens har funnits eller om lärjungarnas uppgifter om vad de hörde och såg under sin livstid verkligen kan stämma.
Sedan går insändarskribenten över till att diskutera vad vårt DNA har avslöjat om vårt ursprung. Ja, det är många överraskande upptäckter man har gjort. Svante Pääbo fick Nobelpriset i fjol för att han upptäckte att moderna människor hade varit gifta med Neandertalmänniskan och fått barn tillsammans. De arbetade tillsammans och begravdes ibland tillsammans. Alla vi som kommer ihåg hur djuriskt och primitivt läroböckerna i skolan under vår skoltid framställde Neandertalmänniskan, höjer förvånat på ögonbrynen. Dessutom begravde Neandertalarna sina anhöriga tillsammans med blomsterprydnader, använde musikinstrument och spelade flöjt.
”Den ene är kreationist och den andre är evolutionist. Båda har, helt oberoende av varandra, kommit fram till samma resultat!”
Ännu mer förvånad blir man när insändarskribenten upprepar gamla forskningsresultat från år 1972, när Roy Britten påstod att DNA-likheten mellan människa och schimpans var 99,5 procent identiskt. 30 år senare ändrade Britten sig och uppgav att likheten var högst 94,5 procent. Denna siffra har nu också övergetts och fått sig en rejäl törn. Tack vare nya analyser, gjorda av dr Jeffrey Tomkins och prof Richard Buggs, har man kunnat visa att likheten bara är cirka 85 procent. Den ene är kreationist och den andre är evolutionist. Båda har, helt oberoende av varandra, kommit fram till samma resultat!
Sedan talar insändarskribenten om att likheten mellan människa och schimpans är så stor att organbyten mellan dem är möjliga. Visst, det pågår experiment i första hand med att transplantera grisorgan, men smittorisken avskräcker eftersom det kan uppstå infektioner och allvarliga epidemier.
En av de viktigaste genetiska skillnaderna är att apor har 48 kromosomer och människor bara 46 kromosomer. Det finns dessutom hundratals miljoner skillnad i antalet baspar mellan människan och hennes påstått närmaste släkting, schimpansen.
Människan har flera tusen gener som är unika och helt saknas hos schimpanser samtidigt som schimpanserna omvänt har många gener som är unika för dem och helt saknas hos människan. Frågan är därför istället: Varför är olikheterna så stora mellan människa och schimpans om den senare är vår allra närmaste släkting?
Johnny Bergman
