– Vi har inte haft ett enda fall i Skåne hittills. Men det kan bli en tuff belastning på sjukvården om det kommer hit, då kommer det att handla om prioriteringar.

Eva Melander, smittskyddsläkare i Region Skåne, tittar ut över 149 folkvalda ledamöter i regionfullmäktigeförsamlingen och förklarar vidare hur de nu jobbar med att förbereda Skåne ifall coronaviruset skulle ta sig hit.

Bland annat har Smittskydd Skåne tagit fram rutiner om vem som ska testas, när var och hur de ska vårdas, samt rutiner för lokaler, ambulans och städning.

Sedan i torsdags har regionens eget labb möjlighet att göra diagnostik, det gör att man kan få svar om misstänkta fall mycket snabbare och slipper skicka prover till Folkhälsomyndigheten.

De har också initierat en regional stab som hanterar frågan. Där har man bland annat sett över skyddsutrustningsfrågan för vården, som andningsskydd.

– Vi har inventerat och säkrat tillgången så vi har utrustning för att kunna bedriva vård. Vi har skapat ett beredskapslager för en månads bruk. Ett problem är dock att mycket av detta tillverkas i Kina och Sydostasien. Det är bekymmersamt med tanke på att det måste komma hit, och vi ser nu över om det finns andra produkter.

En stor del ägnas även åt kommunikation, såväl intern som extern. De har täta avstämningsmöten och uppdaterar hemsidorna. Samtidigt manar hon till lugn och eftertanke:

– Mediebilden styrs av rädsla och pandemikänsla. Men vi vinner inget på att få panik. Vi gör vad vi kan. Själv har jag lagt 98 procent av arbetet åt sidan och ägnar mig helt åt coronavirus, flera andra kollegor likaså. Vi omvärldsbevakar, tar del av rapporter och fakta och signalerar så fort något ändrar sig. Men vi agerar inte på rykten eller enstaka fallrapporter, vi är källkritiska.

Hon beskriver det som ett nytt virus i gruppen corona, en typ av luftvägsvirus som orsakar allt från en enkel förkylning till avancerad lunginflammation som kräver avancerad och långvarig sjukvård. Det ger symtom som hosta, feber och svårt att andas. Smittvägen är droppsmitta, när man hostar, nyser och via indirekt kontakt.

– Det finns en oro för att det är luftburet, det tonar vi ner, detta sprids när vi umgås med varandra i det dagliga livet och har när kontakt. Man får tänka på det som influensa, skillnaden är att vi inte har någon behandling och inget vaccin.

Blir man immun om man har haft det och blivit frisk? undrade en ledamot.

– Det oroväckande är att det är ett nytt virus och vi vet inte. Det är därför man lagt sig så högt att man klassat detta som en samhällsfarlig sjukdom.

Just den klassningen gör även att smittskyddet har möjlighet att agera med extraordinära smittskyddsåtgärder. De kan sätta personer i karantän, eller tvinga till isoleringsvård. Tillsammans med Folkhälsomyndigheten har de även möjlighet att sätta områden i karantän, även om det sistnämnda inte anses vara ett effektivt medel.

– Det bästa är att identifiera fallen tidigt, säger Eva Melander.