GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sofia Nerbrand: Låt människor leva ut sina drömmar i stan, så som de alltid har gjort

För att Kristianstad ska kunna attrahera fler behövs färre köplador utanför stadskärnan, mer vacker arkitektur, mer kvartersstad, ordning och reda, fler aktiviteter på torgen, bättre belysning, öppenhet för nya verksamheter, enklare tillståndsprocesser och frodigare företag.
Sofia NerbrandSkicka e-post
Ledare • Publicerad 27 oktober 2021 • Uppdaterad 27 oktober 2021
Sofia Nerbrand
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Stadens främsta tillgång, nu som då, är att vara en föränderlig mötesplats.
Stadens främsta tillgång, nu som då, är att vara en föränderlig mötesplats.
Foto: Bosse Nilsson

Kristianstad är en stolt handelsstad med långa anor. Stadskärnans förutsättningar att utvecklas positivt ekonomiskt bedöms också ligga i absolut topp – en lovande femteplacering – bland svenska städer, enligt företaget WSP analys från december 2019.

Men staden står nu inför mer kreativ förstörelse än vanligt. Beroende på yttre omständigheter, teknisk utveckling och förändrat kundbeteende måste näringslivet alltid ställa om, men coronaviruset skapade en chock. Handelsidkarna i Kristianstad tappade 18,7 procent i omsättning under 2020, vilket kan jämföras med –9,6 i Lund, –16,5 i Helsingborg och –19,2 i Malmö.

”I nordöstra Skåne har alltså många stannat hemma och ätit och druckit gott.”

Redan före pandemin hade e-handeln gett oss alla möjlighet att köpa specialteer i vackra förpackningar från London, och kläder från märken som kan vara svåra att få tag på i en närliggande affär. När restriktionerna gjorde att vi inte kunde trängas på stan köpte vi ännu mer online och beställde hem mat från restauranger.

Under förra året handlade svenskarna på nätet för 130 miljarder kronor, vilket var hela 40 procent mer än året innan. Nu står e-handeln för 16 procent av all kommers, och den lär fortsätta att öka. Våra vanor har stöpts om under coronakrisen och omstarten av amazon.se lär göra konsumenterna ännu mer bekväma; vi vet att denna handelsjätte revolutionerat de flesta branscher i en lång rad andra länder.

Trots pandemin växte omsättningen för den totala detaljhandeln i Sverige med 3,5 procent förra året. Husdjur och hemmet blev viktigare för många: zoobutiker, byggvaruhus och handelsträdgårdar gick riktigt bra under 2020. Vi lade även mer pengar på rekreation och natur, visar Fastighetsägarna och Handelns utredningsinstitut, HUI, i sin nya rapport ”Cityindex 2021 – Stadsliv med människan i centrum”.

De analyserar läget med det så kallade ”tillväxthjulet”, som driver en positiv utveckling i städer. Tanken är att en attraktiv stad ger ökad inflyttning och fler investeringar, vilket i sin tur bidrar till nya företag och bättre arbetsmarknad. Detta genererar ökade skatteintäkter och en mer välmående kommun, som ökar attraktiviteten ytterligare.

Stadskärnan fyller fler funktioner än bara handel. Människor vill mötas, njuta av kultur och gå ut och äta. I Sverige bor en liten andel av befolkningen i stadskärnor – bara knappt 10 procent – vilket betyder att del allra flesta reser in till centrum för att jobba, shoppa, fika eller gå på bio. Inpendlingen är relativt stor till Kristianstad. Tittar man på människor i arbetsför ålder finns det 450 procent fler i Kristianstad på dagen än på natten, vilket är högre än i till exempel Helsingborg och Växjö.

”I Sverige bor bara knappt 10 procent av befolkningen i stadskärnor.”

Dagligvaror har gått mycket bättre i Kristianstad än i de övriga jämstora städerna under pandemin, men krogbesöken har minskat relativt mer, liksom modehandeln: minus 32 procent. I nordöstra Skåne har alltså många stannat hemma och ätit och druckit gott.

Nu kommer emellertid folk tillbaka till stan när restriktionerna har lyfts för alla som är vaccinerade mot covid–19. Givet skjutsen i den digitala och logistiska utbyggnaden kommer fler efterfråga upplevelser på stan, snarare än att kunna köpa prylar. De fysiska butikerna måste alltså förändras. Kanske satsa på lokala varor – eller på att ställa ut sådant som sedan kan beställas på nätet. Eller bjuda på lustfyllda upptåg. Här krävs fantasi och kreativitet från handlarna – och politiker och stadsplanerare.

Det viktiga att komma ihåg är att stadens främsta tillgång, nu som då, är att vara en föränderlig mötesplats. Människan är en social varelse som i sina olika roller njuter av att hitta på en massa olika saker tillsammans. Det är det som drivit urbanisering och utveckling i tusentals år.

Fastighetsägarna Syds näringspolitiska chef Anna Wiking efterlyser en stadslivspolicy som sätter människan i fokus. Vad vi vill ha och uppleva, och här måste företagen leverera just det på de tider då många kan utnyttja stadens hela palett.

”Stadens främsta tillgång, nu som då, är att vara en föränderlig mötesplats.”

För att Kristianstad ska kunna attrahera fler, behöver stadskärnan värnas och uppvärderas. Det betyder färre köplador utanför stan, mer vacker arkitektur, mer kvartersstad där det mesta finns inom 15 minuters promenadavstånd, ordning och reda, fler aktiviteter på torgen, bättre belysning, öppenhet för nya verksamheter, enklare tillståndsprocesser och ett frodigare företagsklimat. Låt människor leva ut sina drömmar i staden, så som de alltid har gjort.

Sofia Nerbrand är politisk redaktör

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.