Vem lyssnar på klagan om vindkraftens baksida
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt, 2008-04-07, att ställa sig positiv till ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet för fem vindkraftverk på fastigheten Karsholm, Kristianstads kommun, trots förvaltningens tveksamhet till etablering av mer än tre verk. Dock skulle den mera detaljerade lokaliseringen av verken ske på sätt som visade hänsyn till motstående intressen, framför allt beträffande förekomst av fiskgjuse.
Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Skåne län, beslöt 2008-06-26 att lämna tillstånd enligt miljöbalken för samma ansökan. Samråd med Länsstyrelsen hade ägt rum i oktober 2006. Enligt uppgift sa samtliga informerade fastighetsägare utom en nej till en etablering. Kristianstads kommun och boende inom en kilometer från den planerade anläggningen informerades vid ett samrådsmöte i december samma år. Ytterligare samråd genomfördes med Länsstyrelsen, Kristianstads kommun samt särskilt berörda i februari 2007, dock enligt uppgift inte Ekestadsborna.
”Enligt Länsstyrelsens bedömning är vindkraftverkens påverkan på landskapet inte så stor att tillåtligheten kan ifrågasättas...”
Vid denna tid gällde en gammal översiktsplan från 1990 i Kristianstads kommun. I den fanns av förklarliga skäl ingenting om vindkraftsfrågor. I samrådsversionen av vindbruksplanen var förslaget att det berörda området skulle betecknas som ett C-område, det vill säga, kommunen ville vara restriktiv i sin bedömning av ansökningar i detta område bland annat för den unika landskapsbilden kring Råbelövs- och Oppmannasjön.
Följande citat finns i Länsstyrelsens beslut från 2008: ”Enligt Länsstyrelsens bedömning är vindkraftverkens påverkan på landskapet inte så stor att tillåtligheten kan ifrågasättas av detta skäl. Kommunen har i yttrandet tillstyrkt ansökan. Länsstyrelsen finner därmed att verksamheten är förenlig med kommunens översiktsplan.”
Vindbruksplanen antogs 2011 och ny översiktsplan 2013. Till vad Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation därför hänvisade i sitt beslut är i sanning outgrundligt. Däremot är det lika tydligt som en slagskugga från ett rotorblad en solig dag att Kristianstad kommun lämnat ett positivt yttrande för en etablering av de fem vindkraftverken.
”Föreläggande överklagas av bolaget, brist på agerande av boende, domstolar begär in yttrande, avvisa överklagande, skickar tillbaka, ny runda...”
Resten är sorglig historia. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har efter boendes förtvivlade klagomål i omgångar beslutat om föreläggande till bolaget att göra kontrollmätningar. De har inte gett någonting tydligt. Föreläggande överklagas av bolaget, brist på agerande av boende, domstolar begär in yttrande, avvisa överklagande, skickar tillbaka, ny runda och ärendet överklagas igen. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har frågat efter vägledning och stöd hos Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, utan att få annat än ärendet i retur.
Naturvårdsverket filar på nya riktlinjer för buller, väl medveten om problemen med människor hälsa och utsatthet. Nu måste något hända!
Kommunen hade en chans att påverka. Man tog den inte. Så nu är vi här. Med ledsna, uppgivna människor, sedan sex år boende i amplitudmodulerande svisch.
Det är inte kommunen som sitter med Svarte Petter.
Christina Borglund (KD)
Kristianstad
