Här jagas de osynliga smittorna

Luftburna smittor, tuberkulos, HIV, mässling och en rad andra infektionssjukdomar är inget som skrämmer dem som jobbar på infektionskliniken. Här är de vana vid det mesta och har rigorösa rutiner för att hantera de risker som kan uppstå. Rutiner som även verkar smitta av sig på delar av kundkretsen, eller patienterna.

I ena änden finns ett väntrum för missbrukare som deltar i sprutbytesprojektet, som startade 2014. 154 missbrukare är aktiva, kan komma under öppettiderna och byta ut sina använda sprutor mot nya och får även med tillbehör som ska förhindra att de får infektioner. I väntrummet har en av personerna satt upp en notis om att det hittats en kanyl i en lekstuga.

”Vad tycker vi om detta?” har någon skrivit och andra missbrukare fyllt på: Oansvarigt. Sinnessjukt och respektlöst, är några av omdömena.

Infektionsmottagningen håller till i en sidobyggnad mittemot akuten, och fick 2010 en ny avdelning med 22 isoleringsrum där patienter med smittsamma sjukdomar vårdas. Det finns luftslussar in till rummen, så att personalen ska skyddas och luftburna smittor inte spridas vidare.

– Jag tycker det är roligt att jobba här. Det är ganska brett, inte bara frakturer som det varit om man jobbat på ortopeden, utan här är det alla åldrar och många olika sjukdomar, säger sjuksköterskan Anisette Magnusson, som den här dagen jobbar med det gröna teamet. Det innebär att hon, en läkare och två undersköterskor har ansvar för 8 av de 22 patienterna på isoleringsrummen. De övriga tas om hand av de gröna och vita teamen.

Rummen är belagda till 95 procent. Infektionskliniken servar hela sjukvårdsområde Kryh, Kristianstad-Ystad-Hässleholm, med totalt 270 000 invånare och de som ligger inne här är akuta inläggningar eller att man tagit över patienter från andra enheter.

– Det är inte sällan vi har svårt sjuka patienter, och en del är ganska vårdkrävande. Vi är den tredje största användaren av intensivvården på CSK, efter kirurgen och medicinen, säger överläkaren och verksamhetschefen Staffan Banke.

I fjol hade de 77 vårdtillfällen på intensiven, och de övriga som var inlagda i isoleringsrummen hade en medelvårdtid på sex dygn.

– Medicinskt sett får vi allt mer komplexa patienter. Jag var härifrån och märkte en stor skillnad när jag kom tillbaka 2015. Det är fler som är multisjuka, fler som har andra sjukdomar eller läkemedel som sätter ner immunförsvaret och då lättare får infektioner.

Även en ökande globalisering medför att man ser andra sjukdomar som förr var ovanliga, som tropiska sjukdomar och fler multiresistenta bakterier.

Patienterna prioriteras också efter hur allvarliga och hotande sjukdomar de har. Hjärtklaffinfektion, blodförgiftning, hjärnhinneinflammation och lunginflammation med andningssvikt står högst på prioritetslistan liksom bland annat vattkoppor, tuberkulos och infektioner med multiresistenta bakterier.

Fastän sjukdomarna blivit ”värre” har också läkemedlen blivit bättre. Numer går det helt att bota hepatit C, en variant av gulsot som sprids via blodet.

– Det har kommit många biologiska läkemedel som är helt fantastiska. 95 procent av alla som behandlas mot hepatit C nu blir helt smittfria och det minskar risken för leverskador. Dessutom har priset för en kur gått ner från 500 000 till 40 000 kronor, säger Staffan Banke.

Men ett läkemedel som i stället används för mycket är antibiotika. Av de 12 läkarna på infektionen jobbar en del emellanåt som ”konsulter”, vilket innebär att de dels är tillgängliga för att svara på frågor från andra verksamheter, dels själva besöker olika avdelningar här och i Ystad, och hjälper till med utvärdering av patienter, om det behövs extra provtagningar eller ytterligare utredningar. De ger också råd om hur man kan minska antibiotikaanvändningen.

I den rollen ingår även varje dag att läsa de fax som kommer in med positiva svar på blodprovsodlingar. Då kollar de efter vissa bakterier, ser om patienterna får rätt behandling utifrån svarsproverna och kan emellanåt ringa upp behandlande läkare och diskutera patienten.

– Man kallar oss för sjukhusets distriktsläkare, eftersom vi är ute så mycket, säger en av av de sex specialistläkarna som brukar turas om att vara konsult.

Infektionen har också satsat på forskning, och har nu tre doktorander inom olika forskningsprojekt. De kommer att disputera inom några år.

– Det är ovanligt för en så liten klinik. Forskningen handlar bland annat om tuberkulos i Etiopien, TBE från fästingar och ett vaccin mot pneumokocker (lunginflammationsbakterier), säger Staffan Banke.