En gungig färd i bilen som stack ut

Det är ingen hemlighet att det i dag är näst intill omöjligt att på lite håll men ändå med god syn, identifiera vad det är för bilar man ser på en parkeringsplats. Verkar nästan som alla bilfabrikanter plockat sina designers från samma håll och då blir det så klart också väldigt lika produkter som rullar ut till köparna.

Häromdagen var jag på Wanås när det var dags för den årliga invigningen och på väg tillbaka till min röda bil såg jag något annat som lyste upp den annars så kompakt metallicgrå parkeringen. Bilen stod parkerad så att solen föll rakt på dess lite obeskrivliga orange/koppar/guld/bruna-kulör. Säger inte att jag tyckte det var speciellt snyggt men onekligen stack den ut bland de olika nyanserna av grått. Nyfiken som jag är var jag tvungen att artbestämma denna udda fågel vilket tvingade mig till en närgående studie då alla bilar som sagt ser nästan likadana ut. Till slut förstod jag att det var en Seat typ ”Mini-SUV” men det krävdes en noggrann undersökning för att upptäcka detta.

Annat var det i min ungdom, då fanns det knappt några grå bilar och dom som fanns kördes nästan uteslutande av äldre män i keps eller hatt. Inte nog med detta, att skilja bilmärkena åt var en barnlek och då ska man veta att det fanns många fler olika fabrikanter än i dag. Det fanns lite olika skolor för bilval där svensken precis som nu helst körde inhemskt och med Volvo som ledare. Tvåtakts-puttrande Saabar hade sin kundkrets, men aldrig så stor som gruppen som valde PV eller Amazon.

Sedan fanns det dom som i likhet med Seat-ägaren i Wanås som ville sticka ut och dom valde gärna franska bilar. De mest udda parkerade en Citroën ”Padda” i sitt garage och i Hörby vill jag minnas att där fanns en enda Padda. Dessutom ägdes denna ID 19 ”tyvärr” av pappan till en kompis till mig. Tyvärr förstår ni när ni kommer längre ner i texten.

En gång skulle denna pappa skjutsa oss i Hörby Boifs knattelag till en bortamatch vilket slutade i mer eller mindre katastrof. Matchen spelades i Harlösa och vägen dit var och är fortfarande av det lite krokigare slaget vilket passade Citroën-pappan perfekt. Detta gav honom nämligen möjlighet att visa hur mjuk och bekväm hans bil var i jämförelse med en ”studsig” Volvo. När dessutom en annan förälder satt vid sidan ville han så klart briljera med lite avancerad kurvtagning.

Vad han inte tänkte på var oss som satt i baksätet där den kurviga vägen åstadkom ”hela havet stormar” i det ljust plyschklädda baksätet. Dröjde inte länge förrän den första av oss blivande landslagspelare började klaga över åksjuka och snart följde vi andra solidariskt med i en gemensam ”kräkönskan”.

Pappan vid ratten fattade dock inte vidden av den katastrof som var på väg i det ljusa baksätet utan njöt av sin fina fransyska i fulla drag. Inte förrän hans egen son högljutt beordrade stopp samtidigt som han lät morgonens Kalaspuffar med mjölk lämna knattekroppen. Som tur var satt han ytterst och när Cittran med ett långt gung, stannade kastade han sig ut så att det allra mesta av kalaspuffarna ändå hamnade i naturen. Tätt efter följde vi andra och sympatispydde medan bilägaren försökte städa bort så mycket som möjligt av sonens olycka.

Efter en stund var vi någorlunda åkbara igen samtidigt som kalaspuffarna bara fanns kvar som en inte alltför god parfym i baksätet. Med nervevade rutor kom vi så till Harlösa IP och där vacklade vi fyra i baksätet ut likbleka och långt ifrån i spelbart skick. Tränare Kalle såg förundrat på kvartetten blivande landslagsspelare och undrade vad som hänt.

- Grabbarna var inte rikligt vana vid att åka bekvämt, svarade Cittra-pappan lite irriterat.

Minns inte slutresultatet, men är säker på att vi förlorade med tanke på vårt usla skick vid matchstart. Efter att vi bytt om var det dags för hemfärd och då brukade vi byta bilar så att man inte åkte i samma bil hem. Nu blev det kapplöpning till Kalles ”Folkabubbla”, Bengts DKW och Åkes olivgröna PV. Till spyfällan var det ingen kö alls men ”Cittra-sonen” tvingades ändå in tillsammans med lagets hårding Lasse, som lugnt konstaterade.

– Fan det är väl ingenting, ni skulle varit med när jag åkte baklänges i min kusins nya Saab kombi med bakvänt säte, då kan vi snacka om att spy…