”Trafikverket kan i dag bortse från klimatmålen vid planering av framtida transporter”

Du är involverad i ett forskningsprojekt som drivs av Malmö universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut som heter ”Klimatfrågans integrering i nationell transportplanering - en maktanalys”. Kan du berätta lite om vad ni kommit fram till?

– Vilken infrastruktur vi har är väldigt viktigt för vilka möjligheter vi har att transportera oss och hur dessa möjligheter ser ut får väldigt långtgående konsekvenser. Det är väldigt dyrt att bygga infrastruktur och det tar lång tid särskilt i Sverige.

– Och det skapar också inlåsningseffekter. För bygger man bara bilvägar så har man bara det transportslaget att tillgå och saknar dessa till exempel laddningsstruktur för elbilar så blir det svårt att köra sådana bilar på vägarna. Det finns i dag ingen nationell idé kring hur man ska skapa en infrastruktur för laddningsmöjligheter av elbilar.

– Vi är nu ungefär halvvägs i forskningsprojektet och det vi kommit fram till är att klimatfrågan har väldigt svårt att ta plats i planeringen av framtida transportinfrastruktur.

Vilka är problemen?

– Framtida infrastruktur planeras i den så kallade nationella planen. Och när en sådan skulle tas fram förra gången, med början hösten 2016, så gjordes en klimatrapport som skulle finnas med i underlaget men denna ”försvann” och presenterades aldrig för regeringen.

– Och det berodde på att Trafikverket använder sig av ett komplicerat och tidskrävande prognossystem för att beräkna framtida trafik som används för att göra samhällsekonomiska beräkningar och är kvalitetsmarkör för de underlag som myndigheten gör.

– Detta system fungerade inte med det modelleringssystem som användes i klimatrapporten och det fanns inte heller tid till att utveckla metoder för att använda båda systemen. Och det är fortsatt svårt att göra klimatbedömningar av transportinfrastrukturen utifrån det prognossystem som Trafikverket använder.

– Sverige har en klimatlag och vi har förbundit oss att nå noll utsläpp av växthusgaser till 2050 men ändå menar Trafikverket att de inte kan arbeta utifrån sådana mål utan ser bara sitt uppdrag som är att bygga väg och järnväg för det transportbehov vi har.

Vadå, så det innebär att Trafikverket menar att de aldrig kan arbeta för att hur vi reser eller med vad ska förändras? Utan att de bara ser som sitt uppdrag att skapa förutsättningar för svenskar att fortsätta resa som de gör i dag? Trots att vi ska vara utsläppsfria 2050 och den största delen Sveriges utsläpp kommer från transporter?

– Ja. Och vilket transportbehov Sverige har beräknas bland annat utifrån enkäter av hur svenskar reser som gjordes i början av 2000-talet. Myndigheten har inte gjort några nya enkäter kring svenskars resande sedan dess eftersom det nu för tiden är så svårt att få folk att svara på enkäter.

– Som en följd av detta kan vi se att Trafikverket bedömer att möjligheten att köra bil har ett större värde för svenskar än möjligheten att åka tåg, fast såväl tågen som människors prioriteringar ändrats mycket sedan dess. Och vi kan se att Trafikverkets bedömningar under flera år överskattat hur mycket bil- och godstrafiken kommer öka.

Vad finns det för lösningar?

– Uppdragen från regeringen till myndigheten är medvetet otydligt skrivet från politikerhåll för att man behövt tillgodose flera partiers intressen. En lösning skulle kunna vara om Trafikverket lyfte upp frågan på politisk nivå och frågade om politikerna menar att målen i klimatlagen ska integreras i deras bedömningar.

– Men det är inte så vanligt att generaldirektörer på myndigheter skapar konflikter med regeringen för då riskerar man att inte bli så populär. Men politiker behöver vara tydliga mot myndigheten och det skulle nog hjälpa om media skrev mer om frågan och fick det att bli en allmän debatt om infrastrukturen.

– Som individ kan du även tänka på hur du röstar och över dina egna transportval. Och så kan du försöka påverka infrastrukturmöjligheterna på lokal nivå genom att till exempel starta ett upprop för klimatvänligare transporter. Och så gärna svara på fler enkäter då.

– Men den nationella infrastrukturen är enbart en politisk fråga och har ingen quick fix. Många av de problem som vi har i dag med järnvägen - som till exempel signalfel -beror på att underhållet av järnvägen under lång tid stod stilla, bland annat för att man i början på 90-talet inte trodde att tågtrafiken skulle fortsätta, säger Linnéa Eriksson.