Bortglömda Nobelpristagare: Saint-John Perse

Saint-John Perse, pseudonym för Alexis Léger, var diplomaten som blev poet och tvingades lämna hemlandet Frankrike för USA. Svenska Akademien belönade honom med Nobelpriset i litteratur 1960, detta för den "höga flykten och den bildskapande fantasin i hans diktning".

Poeten föddes 1887 i Guadeloupe i Västindien. Men 1899 valde hans föräldrar, som var godsägare, att flytta tillbaka till Frankrike. Saint-John Perse utbildade sig som ung till jurist i Bordeaux och började 1914 att arbeta inom diplomatkåren. Han var stationerad vid den franska ambassaden i Peking 1916–1921 men återvände sedan till Frankrike där han gjorde kometkarriär inom utrikesdepartementet och slutligen blev dess generalsekreterare.

Saint-John Perse första dikter handlade om barndomen i Guadeloupe och gavs ut redan innan diplomatkarriären tagit fart på allvar. Sitt mest kända tidiga verk, "Anabase", skrev han dock i Kina. Diktsamlingen gavs ut 1924 och översattes senare till engelska av T.S. Eliot. Boken gavs ut under pseudonym Saint-John Perse, som författaren skulle hålla fast vid under resten av karriären.

I och med Frankrikes kapitulation 1940 avskedades anti-nazisten Perse från utrikesdepartementet och lämnade landet för USA. Han fråntogs senare sitt franska medborgarskap av Vichyregeringen. Under sin exil i USA började Saint-John Perse att ge ut poesi igen, något han inte gjort sedan 1924. Några av hans med kända verk är "Exil" från 1942, "Vindar" från 1946 och "Sjömärken" från 1956.

Saint-John Perse bodde kvar i USA långt efter kriget, trots att han fick tillbaka sitt franska medborgarskap. Från 1957 och framåt delade han sin tid mellan USA och franska Giens, och det var också där han dog 1975, 88 år gammal.

Flera av Saint-John Perses dikter finns tolkade på svenska av Erik Lindegren i diktsamlingen "Jord, vindar, hav" från 1956. Även Dag Hammarskjöld har översatt Perse i boken ”Chronique/Krönika”. (TT)