Annons

De allra flesta var nöjda med Posten

Mikael Rosengren funderar över vad som har hänt med posthanteringen sedan Postnord bildades.
Kommunikation • Publicerad 18 april 2019
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: posten

För att börja någonstans angående Posten och Postnord. En gång i tiden för inte så längesedan hade vi Posten som var statligt finansierad. Betald av våra skattepengar, kostade en del pengar .

Man kunde sätta in pengar, ta ut pengar, betala räkningar utan att det kostade något , köpa frimärke, köpa julkort, påskkort och samt många andra tjänster.

Annons

Och man hade öppet på lördagar .

De allra flesta var ganska nöjda med detta. Ett frimärke kostade 3,75 kronor 1995. Postade man ett brev var det mycket konstigt om det inte kom fram dagen efter.

Nu kostar frimärkena nio kronor styck och det talas om en höjning med en krona till hösten. Breven delas inte ut dagen efter längre. Man motiverar prishöjningar med att färre skickar brev. Så man kompenserar det med ökat pris! Innebär det att jag kan säga till mina kunder att jag ökar priserna om jag mister någon kund? Ett helt otroligt resonemang .

Det talas även om att man bara ska dela ut post två, tre gånger i veckan och sluta tömma på söndagar. Det innebär att om man lägger på ett brev på torsdagen blir det utdelat först på tisdagen, eftersom man inte delar ut dagen efter man har tömt !

Om man höjer priserna för att kompensera, vad är det man kompenserar? Det innebär väl inte bara att man behåller pengarna. Det innebär väl att höjda priser gör att man behåller samma service, eller har jag fel? Man tar ju bara bort en massa saker som vi kunder använder och har nytta av .

Mikael Rosengren

Kristianstad

Annons
Annons
Annons
Annons