Helt rätt att sätta upp ett vackert staket runt Trefaldighetskyrkan

Debatt Artikeln publicerades

Gång på gång ses människor med hundar som rastas vid Trefaldighetskyrkan, inte sällan ses även skräp. I den bästa av världar hade inte staket behövts, människor i vår stad hade förstått att kyrkans mark bör respekteras. Bara för att man inte har en gudstro (min egen sviktar) är marken inte mindre värd, tvärtom alla markägare har rätten att freda sin mark; även kyrkan. Hur hade djurägarna känt om vi rastat djur i deras trädgård för att tomtgränsen inte är tydlig?

Det är sorgligt att en anonym inringande till bladet av nostalgi tänker gå ur kyrkan om staket sätts upp, på grund av att det inte funnits 1628. Detta stämmer inte, det fanns kyrkogårdsmur i söder och öster och ett staket mot prästgården i norr. Under Christian IV tid i Christianstad (självklart bör vi stava Ch då C4 är vedertaget och staden stolt bär kung Christians namn) rådde nolltolerans till avföring på kyrkans mark, sådant beteende hade inte passerat obemärkt. Hade människor skräpat ner, rastat husdjur eller urinerat alkoholhaltiga ångor hade man fått sitta i skamstocken utanför kyrkan. Behovet av åtgärd har genom tiderna uppenbart förändrats.

Studeras ritningarna, tänker man likt nya församlingshemmet bygga vackert, vilket är viktigt runt stadens vackraste byggnad (sorry Arenan); det kan snabbt kan gå utför vad gäller smak. Galleria Boulevard, en låda i DDR-stil med mycket tydliga likheter med DDR:s ”parlament” Palast der Republik är ett sådant exempel. Lådan har nu rivits i Berlin för att ge plats åt det restaurerande Statsslottet som sprängdes under den kommunistiska regimen, därför är det pikant att tredje öde etappen kallas Östblocket. En gång i tiden fanns där en vacker saluhall, kanske bör vi följa Berlins initiativ? Nu tänker någon att kommentaren är onödig, men det tåls att sägas då staden har längre anor än exempelvis USA; det är värt något! Vi behöver bygga vackert, DDR-stil är inte nytänkande oavsett antal arkitektpriser klubben för inbördes beundran ger sina egna.

I tidningen 3 oktober förbjöds kyrkan att arbeta utanför tomtgränsen av C4-teknik, varför kan det offentliga försörjt av oss skattebetalare aldrig vara en lagspelare? Varför görs den lilla människans mentalitet ständigt gällande om de ogillar ett förslag? Man behöver inte gilla staketet, men att visa enfaldighet genom att försvåra när kyrkan äger rätten till sitt beslut; avslöjar karaktären i kommunens topp. Som invånare undrar man om förvaltningschef Olsson på C4-teknik inte hade passat bättre som ny förvaltningschef för Yngsjö skolas sandlåda, som efter fyndet av ett 1600-talsmynt häromveckan säkerligen behöver direktion med någon av hans ”kaliber” för de fortsatta utgrävningarna?

En askgravlund är ett bra initiativ, det finns många som gärna vilar en evighet intill detta tempel. Kyrkan tänker även rätt genom att snygga till gångarna och införa bänkar i vad som kan bli en oas av frid i stadens hjärta. Det här blir riktigt bra!

Ian Fernheden

Kyrkosångare, medlem i församlingen och sympatisör med Arkitekturupporet

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.