Högskolans uppgift förädla alla studiebegåvade

Studenters språkkunskaper är så dåliga att många studenter inte klarar högskolestudier. Detta beror på att de privata och kommunala gymnasierna sviker sin utbildningsplikt.

Lösningen är, enligt nyliberala och konservativa språkrör, som Kristianstadsbladet (Ledare 10/10), att utestänga dessa studenter från en högskoleutbildning genom en språklig Berlinmur.

Vi vet att de stora förlorarna på de privata och kommunala gymnasieskolornas haveri är ungdomar som, med dagens nyliberala språk, "valt" outbildade föräldrar, med svagt socialt och kulturellt kapital, adderat med att ha "valt" dåliga skolor.

Det är framför allt dessa som kommer att utestängas från högskolestudier genom nyliberalernas och de konservativas språkliga Berlinmur. Trots att de mycket väl kan ha en akademisk studiebegåvning.

Ekonomprogrammet på Högskolan Kristianstad har valt en annan väg. Jag är ansvarig för den kurs på ekonomprogrammet där studenterna gör sin kandidatuppsats. Där avsätter vi 11 procent av kursbudgeten till språklig undervisning.

Visst skulle vi hellre spendera dessa 11 procent på att befrämja studenternas ekonomikunskaper, i stället för att kompensera en språkligt havererad gymnasieskola.

Vår uppgift är emellertid inte att med nyliberala murar, stänga dörren för de akademiskt studiebegåvade som hade oturen att födas i familjer med svagt socialt och kulturellt kapital, och som därefter genomgått ett gymnasium som svikit sin plikt. Vår uppgift är inte heller att uppnå Högskolan Kristianstads outhärdligt låga ambition med anställningsbara studenter.

Vår uppgift är att ge de akademiskt studiebegåvade studenterna, oaktat deras ursprung, möjligheter att utveckla sina förmågor i dag och imorgon.

Kristianstadsbladet och andra nyliberala och konservativa murbyggare är välkomna till ekonomutbildningen, för att ta del av vårt arbete och dess resultat, kandidatuppsatserna, eller läsa utdrag av uppsatserna i facktidskrifter och i vetenskapliga tidskrifter.

Om ni som vill bygga språkliga Berlinmurar själva gjort en kandidatuppsats, önskar jag att ni tar med den vid ert besök så att vi kan jämföra er uppsats med våra studenters uppsatser.

Jag är inte ohyggligt övertygad att våra studenters uppsatser skulle förlora i jämförelsen, och därmed kunna användas för att stödja ert byggande av den språkliga Berlinmuren.

Efter det besöket kan ni uttala er om vårt arbete leder till sjunkande kvalité och att vi sviker vår samhällsplikt, eller om vi förädlar de som har akademisk studiebegåvning.

Sven-Olof Yrjö Collin

professor i Företagsstyrning vid Högskolan Kristianstad

Svar:

Grund- och gymnasieskolan har i sitt uppdrag att ge barn och unga, oavsett ursprung, goda kunskaper i svenska språket och förbereda dem för framtiden. Att man på många håll har misslyckats betyder inte att det är en god idé att sänka kraven för intagning till universitet och högskolor.

Lärosäten där det bedrivs högre studier och forskning ska ägna sig åt just detta, och inte lägga tid eller resurser på att hjälpa studenter att skaffa sig språkkunskaper som de borde haft med sig från högstadiet.

Yrjö Collin kan gärna kasta i sammanhanget nedlåtande epitet som ”nyliberal” omkring sig och hitta på att den som anser att inlärning av grundkunskaper hör hemma på just grundskolenivå vill bygga Berlinmurar. Men det förändrar ingenting i sakfrågan.

Det är omöjligt att tillgodogöra sig akademiska studier eller ”förädla akademisk studiebegåvning” om man saknar tillräckliga språkfärdigheter. I stället för att sänka kraven på universiteten bör man höja kraven i grund- och gymnasieskola och erbjuda extra stöd där om det brister.

Malin Lernfelt