Ingen skogsägare ska behöva acceptera mer än 10 procent nyckelbiotoper
Idag finns det certifieringar som du måste följa och då bland annat ta miljöhänsyn med mera om du vill sälja din skog till uppköparna. Att spara lite av sin skog frivilligt är nog de allra flesta skogsägare med på. Några procent kan säkert de flesta acceptera. En del kanske mer om de har ekonomi att klara sig ändå.
Men som det är idag, så drabbas oftast de som får nyckelbiotopsstämpel på sin skog av långt mer än bara några procent. Antingen har man ingenting alls nästan, eller så har man mycket. Allt beroende på om man tidigare varit en sådan som inte hörsammat myndigheternas krav på effektiv produktionsskog och agerat därefter med kalhyggen, hormoslyrbesprutning och effektiv skogsvård.
De som då tidigare stod emot detta och skötte skogen på ett för naturen mer ansvarsfullt sätt, drabbas nu alltså i allt högre grad av nyckelbiotoper och en i praktiken död hand över sin skog.
Man får långt mer än det lilla som nog de flesta avsätter redan nu. En del upp till 30 procent, andra 50 procent och enstaka 90 procent. Bedömningarna är väldigt subjektiva och dödar all entusiasm och framtidstro för många av de drabbade.
Det här är en äganderättsfråga och det som sker saknar i många fall proportioner.
Som det är idag, så är cirka 2 procent av skogsmarken i Sverige nyckelbiotopsklassad. Skogsstyrelsen ska de närmaste 10 åren kartlägga den svenska skogen helt och bedömer att man efter utfört arbete kommer ha hittat ungefär det dubbla mot idag. Det vill säga cirka 4 procent av Sveriges totala skogsareal kommer ha nyckelbiotopsstämpel 2028.
Det helt orimliga i att vissa markägare får väldigt stor andel nyckelbiotoper i sin skog måste hejdas. Äganderätten måste inte bara värnas, den är redan så urholkad av bl.a. miljöminister Skoog, att den måste stärkas.
Partistyrelsen i LPo föreslog därför i en proposition till vårt landsbygdsmöte 23-25/3 i Östersund, att ingen markägare ska behöva ha mer än 10 procent av sin skogsareal klassad som nyckelbiotop. Upptäcks nyckelbiotoper på mer än 10 procent, så får staten prioritera vilka 10 procent som man vill ha kvar nyckelbiotopsklassningen på.
Resterande 90 procent ska markägaren själv få besluta om hur den ska brukas. Sannolikt blir det fortsatt hänsynsfull skötsel, då privata markägare så gott som alltid är bättre på detta en stelbent statsapparat med teoretiska mallar. Självklart ska också fullgod ersättning utbetalas för den nyckelbiotopsklassade arealen som blir kvar.
Det finns olika typer av skydd som myndigheterna erbjuder. Naturvårdsavtal, biotopskydd eller reservat. Oavsett vilket man väljer, så ska avtalsförslag från myndigheterna komma inom 6 månader efter det att markägaren begärt det. Ersättning skall utbetalas senast 3 månader efter ingånget avtal.
Skogsägaren ska ges liknande möjligheter som finns på skogskonto, det vill söga att sätta in dessa ersättningar på ett konto och beskatta dem det år de används. Har staten inte pengar att ersätta skogsägaren enligt dessa premisser, så ska det stå denne fritt att bruka skogen enligt eget önskemål, det vill säga nyckelbiotopsstämpeln hävs.
För Landsbygdspartiet oberoende
Claes Littorin, Knutby
